- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
162

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11(3

STOCKHOLMS HISTORIA.

Skolväsendet låg i förfall vid 1600-talets början, men liär liksom inom
andra områden sökte Gustaf Adolf verka reformerande. Genom en resolution
af 1620 indelades skolorna i gymnasier, trivial skolor ocli små trivialskolor, äfven
kallade barnskolor eller räkneskolor. Stadsskolan i Stockholm hörde till den
andra gruppen, ocli från 1630-talet känna vi mera om dess verksamhet.
Ar 1631 inskrefvos 146 nya lärjungar, så att antalet uppgick till 200, och
under de följande åren inskrefvos årligen omkring 100—150 gossar. Deras
tiggarvandringar eller sockengång reglerades till att omfatta ej blott staden
utan äfven några landtsocknar i närheten, ocli äfven lärarne underhöllos
till stor del genom insamlade bidrag. Af lika stor betydelse i ekonomiskt
hänseende var lärares ocli lärjungars uppvaktande vid begrafningar med
likbår ocli sång mot ersättning i penningar; år 1632 förekom detta 212 och
1638 äncla till 304 gånger.

År 1649 tillkom en ny skollag, ocli år 1666 flyttades trivialskolan från
Riddarholmen till clen gamla Själagården på stadsholmen.

Försök gjordes att upprätta högre läroanstalter, men de blefvo af
öfvergående art. Så fanns ett gymnasium i gråmunkarnes gamla
klosterbyggnad under tiden 1640—68, ocli för adelsbarn var en riddareskola eller
»collegium illustre» förenad med riddarhuset 1626—29.

Stadens tyska invånare synas tidigt haft en egen skola, men först från
1569 känner man närmare till densamma. Mot 1500-talets slut förlades
denna tyska skola till samma tomt vid Själagårdsgatan, där den i senare
tider funnits. Den utvidgades ett par gånger, ocli dess hus blef efter en
fullständig ombyggnad färdigt 1670. Där liksom i trivialskolan lämnades
företrädesvis klassisk undervisning. Skolan liade egen ordning från 1627,
omarbetad 1635.

Den från 1640-talet hastigt tillväxande befolkningen nödvändiggjorde
upprättandet af nya skolor. Den första var Klara skola, som öppnades
1649 och fick eget hus vid kyrkogårdens nordvästra hörn 1655. Under
några år efter 1669 upplåts öfra våningen i skolhuset till en högre
läroanstalt under namn af »collegium claræmontanum». Är 1652 bestämdes, att
två barnskolor skulle finnas på Norrmalm ocli en på Södermalm. På grund
häraf upprättades år 1659 Jakobs skola, som fick eget lius vid
Näekströms-(eller Lilla Trädgårds)-gatan år 1680. Maria skola synes lia funnits från
1654 och fick skolhus 1667. År 1672 omtalas en rektor för Katarina skola,
hvilken torde lia ägt eget hus ifrån 1660, men i olikhet mot de öfriga tycks
denna skola lia underhållits af församlingen ensam, utan tillskott af staten.
Kungsholmens skola omtalas från 1672, Ladugårdslandets från 1690 och S:t
Olofs från 1695.

Alla dessa skolor lågo ofta i tvist inbördes om det knappa
underhållets fördelning, om sockengång ocli likgång, hvarför konsistoriet år 1671
sökte fastställa viss ordning för den sistnämnda. Dessutom hade de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free