Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
bönliaseri ocli oduglige arbetare, samt sätter ungdomen i alltför stort
själfs-vålcl» (Arnberg, sid. 40). Yid nästa riksdag fortgick man på
skyddslagstiftningens väg och gjorde på nytt skråna slutna samt förbjöd införseln af en
mängd liandtverksvaror, som kunde tillverkas inom landet.
Merkantilsystemet började tillämpas efter rent teoretiska grunder.
Införseln af reda penningar i riket ansågs liktydig med
nationalförmögenhetens ökande, hvilket orsakade en oaflåtlig omsorg hos de maktägande
att öka exporten och minska importen. Man sökte uppgöra beräkningar
öfver handelsbalansen dem emellan och fann som oftast, att importen
var större, hvilket genast verkade en nervös ifver att med konstlade medel
få exporten att springa upp. Bästa sättet syntes vara att skapa en
kraftigare fabriksnäring genom upprättande af nya fabriker och upphjälpande
af de gamla, som förfallit under Karl XII:s krig. Från 1726—27 års
riksdag finner man ett ständigt växande antal förordningar af alla slag,
import-och exportförbud, privilegier ocli reglementen. Ar 1727 fattades beslut om
en låg personlig afgift samt 0111 5 % tull på varor, som infördes, men inom
landet kunde tillverkas, hvilka båda inkomster skulle bilda en
»landshjälpsfond», förvaltad af ständernas deputerade, hvarur lån skulle lämnas till
manufakturister på billiga villkor: räntefritt under ett par år ocli sedan
amortering under 4—5 år. Denna inrättning bidrog naturligtvis att liöja
antalet fabriker. Mellan riksdagarne 1731 ocli 1734 lämnades t. ex. 62,000
daler s. m. åt Barnängens yllefabrik, 30,000 åt Rörstrands porslinsfabrik,
16,000 till ett kattunstryckeri i Stockholm, m. m. Anslag beviljades också
till arbetares resor utomlands.
Yid riksdagen 1738—39 kom hattpartiet till makten. Redan förut hade
mössorna brutit med de första ansatserna till större näringsfrihet ocli gjort
sig afgjordt till merkantilsystemets främjare. Hattarna fortsatte pä samma
väg, men drefvo principen om statshjälp till sådan ytterlighet, att både
banken ocli statsverket kommo på obestånd utan varaktig vinst för
fabriks-rörelsen.
År 1739 (21 maj) tillkom en hallordning, som föreskref inrättande af
hallrätter, för att döma i tvister mellan förläggare ocli mästare ocli mellan
dessa ocli arbetarne samt i mål rörande uppsikt och ordning vid
fabrikerna, en del skuldfordringsmål o. d. Rätten skulle i Stockholm bestå
af en magistratsperson såsom præses samt sex bisittare, nämligen en
grosshandlare, en kramhandlare, två manufakturister ocli två mästare, som
lyda under manufaktursocieteten. När målen rörde sig om mindre värde
än 50 daler s. ni., var hallrätten enda ocli högsta instans, men eljest kunde
man vädja till kommerskollegium. Endast manufakturerna, icke skråna, skulle
lyda under hallrätt, men gränsen var otydlig,1 och tvister uppstodo alltjämt,
1 Under hallrätt skulle lyda: klädes-, siden-, linnearbetare, silkesredare,
strump-väfvare, tygfärgare, kattunstryckare, tapetmakare m. ti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
