Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
i clet att några häfdade dén uppfattningen, att hvarje förbättring inom något
handtverk medförde indragande under hallrätten. Tillika bestämdes om
besiktning af fabriker och granskning af varor. De gällande privilegierna för
liandtverkshusen af år 1(368 upphäfdes härmed. Fabriksnäringen bands vid
städerna enligt »förnyade manufaktur- och handtverksprivilegier» (29 maj
1739). Manufakturister ocli deras arbetare befriades från båtsmanshåll,
inkvartering, vakthållning samt från kontributioner och pålagor, utom tull och
accis, så vida de ej tillika idkade annan borgerlig näring. Utrikes
hämtade råmaterialier befriades från stora sjötullen, ocli fabrikerna fingo hålla
öppna bodar.
Väfveriernas tillväxt kräfde ökad tillgång till spånad, hvilket orsakade
allehanda påbud. Redan år 1724 liade ett spinnhus inrättats i Stockholm,
ocli beslut fattades om spinnskolor. I Stockholm fanns en spånadsknnnig
person, som skulle undervisa 6 spinnerskor, af hvilka 5 skulle kvarstanna
och upprätta skolor därstädes samt en öfverflytta till Norrköping. Man
bestämde kursernas längd ocli lärjungarnas antal ocli trodde sig kunna
beräkna spånadskonstens utbredning såsom ett vanligt aritmetiskt problem.
Hvarje spinnerska skulle årligen utlära 160 elever, hvilket för ett år gaf
en slutsumma af 800 spinnerskor blott i Stockholm. Två skolor
upprättades verkligen, men tillströmningen blef ringa. Man föreskref då, att hvarje
krögerska eller månglerska i Stockholm skulle spinna en viss mängd garn
i veckan för fabrikernas behof, och fastställde insättande på spinnhuset
eller förlust af krogrättigheterna såsom straff för ohörsamhet. Följden
blef naturligtvis, att spåriadsyrket utsattes för förakt, utan att behofvet af
garn fylldes.
Landshjälpsfonden öfverlämnades 1739 till ett nyinrättadt
manufakturkontor ocli fick namnet mann faldur fonden. Dessutom tillsattes en särskild
ombudsman att bevaka manufakturintresset. Ett vite af 1,000 daler s. m.
för hvarje förslag, som stred mot det gällande systemet, föreslogs ocli
godkändes af ständerna. Utländska arbetare drogos in i landet, ocli understöd
beviljades rikligt såsom lån under olika former af läro-, inrättnings-
flyttnings-, inventions- ocli exportpremier. Fabriksrörelsen visade en tendens
att sätta sig fast i Stockholm, clär manufakturkontoret fanns, ocli där de
maktägande ständerna samlades. Redan 1741 anmärktes, att 10 sidenfabriker
funnos i Stockholm af 12 i hela landet samt 18 yllefabriker af 46, och
samtliga skinn-, läder-, segelduks- och buldanfabriker. Klagomål framställdes från
olika landsdelar öfver varornas dyrhet på grund af de höga
transportkostnaderna, hvarför en del mindre fabriker på manufakturfondens bekostnad
flyttades till andra städer, men snart råkade i förfall.
Fabrikernas arbetareantal ocli tillverkning ökas, men uppsvinget är
konstladt. De färdiga varorna måste pantsättas för att ytterligare
statsunderstöd skall utbetalas, ocli auktioner blifva ett ofta förekommande af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
