- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
192

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11(3

STOCKHOLMS HISTORIA.

Adolf inskärpte å nyo (1802), att ämbeten ej fingo anordna dyrbara
mäster-prof, men det onda blef ej undanröjd! Mästarne själfva ansågo t. o. m.
sitt antal för stort, så att de år 1800 anförde klagomål däröfver i
Stockholm. Detta synes ha saknat grund, enär mästarnes antal år 1761 utgjorde
1,394, men år 1798 blott 1,169. Ar 1801 utnämndes en särskild hall- och
liandtverksfiskal, som skulle söka åvägabringa förlikning vid tvister mellan
mästare eller ämbeten, åtala ämbetena, om varuprisen höjdes, samt antaga
sig gesällerna.

Fabriksväsendet hade växlande perioder af uppsving ocli tillbakagång,
beroende på osäkerheten i utlandet ocli på växlingarna i myntvärdet.
Tidtals ställdes arbetare i större antal
utan arbete. Ar 1794 afskaffades tills
vidare alla exportpremier. Bland
fabriker i Stockholm kunna nämnas sju
sockerbruk ocli tio boktryckerier. —
Brännvinslagstiftningen följde under
olika tider växlande principer, men
därom må hänvisas till vanliga
historiska arbeten.

Yid 1809 års riksdag åtog sig
adeln inkvartering för lius i städerna
med villkor »att idkande af all
borgerlig näring, emot åtagande af
däremot svarande borgerlig tunga, måtte
blifva en rättighet för alla
medborgare-klasser». Bestämmelsen uppfattades
på många håll som ett uttalande för
allmän näringsfrihet, så att lärotid och
mästareprof ej längre skulle erfordras,
ocli i öfverensstämmelse med denna uppfattning lämnade Stockholms
han-delskollegium några personer tillstånd att börja handel eller handtverk.
Magistraten hade en annan, ocli säkerligen riktigare, uppfattning ocli
upphäfde kollegiets beslut. Det skulle också varit egendomligt, om en så viktig
bestämmelse som den om skråväsendets upphäfvande skulle hafva tillkommit
i förbigående vid behandling af en annan fråga. Borgareståndet preciserade
sin ståndpunkt vid 1812 års riksdag, och samtidigt tillsattes en kommitté
att granska gällande näringsförfattningar. Tanken på större näringsfrihet
väckte emellertid allt större anklang1 och vann sin första seger genom
fabriks- och handtverksordningen af den 22 dec. 184.6. (Se afd. XXXIII.)

1 Riksdagen 1823 uttalade sig t. ex. för skråämbetenas borttagande.

J. Jæger fot.

78. Karl XIII:s staty af E. G. Göthe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free