Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
bruket vore ett lancls hufvudnäring, så att manufakturernas betydelse blott
vore sekundär.
Redan i början af sin regering antydde Gustaf III, att städernas
rättigheter skulle lämpas »efter tidernas omständigheter ocli det allmännas nytta
och gagn». 1720 års skråordning skulle efterlefvas, hvarigenom bestämmelsen
af år 1734 om slutna skrån upphäfdes. Det öfverlämnades också åt
städernas magistrater att bestämma mästerprofvens beskaffenhet. Några nya städer
befriades alldeles från skråinrättningen. Borgareståndet klagade vid
riksdagarna 1778 ocli 178(3, hvarjämte
Stockholms 50 äldste år 1785
inlämnade en skrifvelse till
överståthållaren med klagomål, att det
fanns lika många fuskare som
mästare i hvarje handtverk. Vid 1789
års stormiga riksdag fann Gustaf
lämpligt att utfärda privilegier för
borgareståndet (daterade den 23
februari, men något senare
tillkomna), hvari finnes intaget, att
inga »exklusiva privilegier,
monopolier eller förpaktningar» skola
utfärdas; att »kronans behöfver»
skola upphandlas genom offentliga
auktioner; »att ingen må tillåtas
borgerlig handel ocli rörelse drifva,
som därå ej burskap vunnit samt
afgifter till kronan och staden
därför betalar, ridderskapet ocli adeln
samt ståndspersoner likväl all
tillständig rätt förbehållen»; samt att
»behörigt och skäligt afseende»
skall göras, om flere handlande eller handtverkare anmälde sig till vinnande
af burskap och mästerskap »än skäligen i afseende på ortens belägenhet,
folkmängden, liäringsutvägar ocli kringliggande landsort förmodas därstädes
sin utkomst ocli bergning hafva kunna», när nämligen detta intygas af
societeten eller ämbetet, stadens äldste och magistraten. Den 28 april 1789
utfärdades tillika en kunglig resolution mot bönhasar och fuskare till
stads-handtverkarnes förmån.
Privilegiebrefvet är tämligen allmänt hållet, men mottogs med jubel.
Senare medgåfvos dock åtskilliga undantag, men hvad som kvarstod blef
svårigheten för gesäller att blifva mästare, emedan städernas myndigheter
som oftast ansågo det förutvarande antalet fullt tillräckligt. Gustaf IV
77. Gustaf III:s staty af J. T. Sergel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
