- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
194

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11(3

STOCKHOLMS HISTORIA.

aug. 1791, ocli blef gällande i nära nittio år. Om dess inneliåll må hänvisas
till afd. Y, sid. 203. Ofverståthållarens lön var ordinarie riksrådslön,
hvarjämte lians taffelpenningar år 1721 fastställdes till 3,000 daler s. m. att utgå
af stadens enskilda medel. Ar 1797 fastställdes lians lön af staten till 3,000
riksdaler jämte några smärre förmåner, ocli hans taffelpenningar af staden
till 1,000 riksdaler.

Under ståthållaren likställdes 1772 med landsliöfdingar ocli förklarades
1809 vara förtroencleämbetsman.

o

Magistraten bestod af borgmästare ocli rådmän. Ar 1715 uppgjorde
magistraten förslag på tre personer vid besättande af ett ledigt
borgmästareämbete, ocli konungen utsåg en af dessa. Detta blef sedan vanligt ocli fick
stöd i resolutioner på borgerskapets besvär vid riksdagarne 1720 ocli 1723.
Genom 1751 års konungaförsäkran blir det gällande lag, att hvarje stad äger
att »utvälja ocli föreslå» de personer, som anses lämpliga till borgmästare,
rådmän ocli stadssekreterare, ocli att regeringen är bunden inom förslaget
vid utnämningen. Genom praxis kom förslaget att innefatta tre namn, ocli
allt detta får grundlags helgd genom § 31 i 1809 års regeringsform.1 Om
öfriga stadsbetjänte stadgas år 1751, att de skola tillsättas af magistraten,
»utan att något intrång därutinnan skall dem tillfogas».

Rådmännens antal var från 1600-talet 15, men bestämdes år 1781 till
19, ändradt till 16 år 1816. Borgmästarnes antal var såsom förut 4 till år
1821, då politi- ocli ämbetskollegierna sammanslogos till ett politi-,
ämbets-och byggningskollegium med indragning af en borgmästaretjänst; år 1849
förenades cletta äfven med handelskollegium ocli fick namnet handels- ocli
ekonomikollegium, hvarigenom ännu en borgmästareplats försvann.
Justitie-kollegium bibehölls, men fick i någon mån ändrad verksamhet, ocli båda
kollegierna blefvo afdelningar af stadens rådstufvurätt.

Äfven borgerskapets äldste, hvilka till en början voro 48, hafva fått
ändradt medlemsantal. År 1763 begärde de, att fabrikssocietetens
medlemmar skulle underkastas utskylder såsom andra borgare, ocli i samband med
uppfyllande af denna fordran ändrades antalet i borgareutskottet till 50.
Medlemmarne valdes klassvis, ocli klassernas antal fastställdes 1849 och
1851 till 22, så att grosshandlare utse 12 medlemmar, minuthandlare 12,
fabrikanter 5, bryggare 2 ocli alla öfriga klasser (bagare, skräddare, skomakare
ni. H.) 1 livar. — Flera andra kommunala institutioner, såsom inkvarterings-,
bemedlings-, drätselkommissioner m. 11. hafva tid efter annan uppstått, men
härom hänvisas till afd. Y.

Under 1600-talet ingrep regeringen oaflåtligt i stadens förvaltning,
hvarvid konflikter lätt kunde uppstå. Karl XII fastställde därför år 1699, hvad
som borde hänföras till stadens enskilda hushållsärenden, och resolutionen

1 1862—63 utsträcktes rösträtten viel förslagens uppgörande till alla vid
riksdags-mannaval röstberättigade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free