Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
liärom förtydligades under 1700-talet. »Beträffande städernas enskilda medel»,
heter det i 1751 års konungaförsäkran § 21, »så äga magistraterna tillika med
borgerskapet dem till aflöningar ocli publika byggnader efter staten ocli
privilegierna att disponera, och bör öfverskottet till inga andra usus
användas än till städernas upprätthållande, prydnad ocli förbättring samt flera
deras nödiga behof.» Karl XI:s stat lades till grund för följande
utgiftsberäkningar. Såsom exempel på en stat från början af 1700-talet kan tagas
den för år 1724, där cle ordinarie utgifterna uppgå till 65,409 daler s. ni.
(däraf 18,000 till stadens publika byggnader, 5,000 till extra utgifter med
redovisningsskyldighet och 2,000 utan sådan; jämför ofvan sid. 157); den
extra ordinarie staten har såsom slutsumma 5,928 daler. Ar 1782 uppgick
den ordinarie staten till 22,686 ocli den extra ordinarie till 17,868 riksdaler
sp. (tillsammans 40,554 rdr); år 1830 uppgår slutsumman för stadens årliga
utgifter till 251,646 riksdaler banko. Om man uttrycker de olika årens
summor i kronor, uppgår utgiftsstaten för 1724 till 95,116för 1782 till
162,2162 ocli för 1830 till 377,469, naturligtvis oafsedt penningarnas olika
köpkraft.
Bland stadens inkomster märkes tolagen, som uppbars med i någon
mån växlande belopp, tills den år 1857 indrogs till statsverket mot bestämd
årlig ersättning till staden. För år 1830 uppgick den till 100,956 riksdaler
banko. Afgifter vid vågarna upptogos äfven, likaså bro- och hamnpenningar;
hyresmeclel uppgingo år 1830 till 28,721 riksdaler banko, tomtören till mindre
än hälften af nämnda summa; på 1760-talet utjämnades sistnämnda afgift
på alla fria tomter, så att speciella undantagsförmåner skulle försvinna,
hvarefter en tariff fastställdes 1794. Om inkomst af auktionskammaren stadgades
1674, 1780 och 1812; den uppgick år 1830 till 20,707 riksdaler. År 1824
fick staden rätt att utarrendera brännvinsdestilleringen, hvilket år 1830
inbringade 16,666 riksdaler. Burskapsafgifter uppgingo samma år blott till
1,573 ocli saköresmedel till 821 riksdaler banko (Underdånigt utlåtande 1837
angående Stockholms stads drätselverk).
Borgerskapets skyldighet till militärtjänst kvarstod under hela
1700-talet. År 1702 utfärdades instruktion för borgerskapets kavalleri, och från år
1729 omtalas en stor mönstring med borgerskapets militärafdelningar. De
paraderade vid kungliga begrafningar ocli andra högtidliga tillfällen, sista
gången år 1854 vid aftäckande af Karl Johans staty, då de blott
representerades af 24 man. Yid 1772 års statshvälfning spelade de en viss roll ocli
gjorde ensamma garnisonstjänst i hufvudstaden från den 18 sept. 1788 till
den 23 okt. 1790, under hvilken tid den vanliga garnisonen var
bortkommen-derad för kriget; hela styrkan uppgick vid denna tid till 1,880 man, hvaraf
281 man voro befälspersoner. Vakthållning förekom åter i mars 1808 ocli
1 Med 1 daler s. m. beräknad till P/s krona.
2 Med 1 riksdaler sp. beräknad till 4 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
