- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
196

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11(3

STOCKHOLMS HISTORIA.

aug.—sept. 1814. Officerare föreslogos af skvadronerna ocli kompanierna
själfva, hvarefter kungl. maj:t gaf fullmakt. Ar 1820 indrogs stadsmajorens
lön, ocli intresset för öfningarna försvann småningom, men ännu år 1862
funnos nominellt fem bataljoner, och samma år antogs ny uniform. De sista
intresserade öfvergingo till skarpskyttekåren, ocli från 1870 har
borgerskapets särskilda skyldighet till vapentjänst försvunnit.

Stadens uppdelning i församlingar liar undergått ett par förändringar
under detta tidsskede. Trakten omkring Olofs kapell utbröts från Klara
församling och fick namnet Adolf Fredriks församling (1773). Konungen blef
patronus, och kyrkoherden inträdde såsom ordinarie medlem i konsistorium.
Däremot återförenades Riddarliolmens och Storkyrkans församlingar år 1807.
Ar 1841 bestämdes grunderna för tillhörighet till garnisons- ocli
Skeppsholms-församlingarna.

Ar 1781 utfärdades ett toleransplakat för katoliker, och två år senare
anlände en apostolisk vikarie; 1784 började offentlig gudstjänst i stadshuset
på Södermalm, ocli 1837 invigdes den nya katolska kyrkan. Judarna fingo
åtskilliga friheter genom 1782 års handelsreglemente, och liade öppen
gudstjänst från 1787.

Skolväsendet ändrades icke synnerligen mycket under 1700-talet.
Trivialskolan fanns kvar viel Själagårdsgatan till 1814, flyttades då till
Riddarholmen ocli förändrades 1821 till gymnasium; årligen synas vid pass 50
gossar lia inskrifves. Tyska skolan fick ändrad ordning 1773, hvilken
tillämpades till 1841; år 1744 ökades skolhustomten, ocli 1776 ombyggdes
skolhuset. Klara skolhus nedbrann 1751, men uppfördes igen på samma ställe;
efter 1820 fick skolan namn af trivialskola, liksom äfven Maria skola. Sedan
förbyttes namnet till Klara lägre elementarläroverk, som ägde bestånd till
1880. Jakobs skola bytte lokal flera gånger ocli hamnade 1817 vid Norra
Smedjegatan. Ar 1851 invigdes ett nytt skolhus viel Regeringsgatan och
Brunnsgränden. Ar 1820 förändrades skolan till högre apologistskola och
senare till lägre elementarläroverk. Maria skolas lius viel S:t Paulsgatan ocli
Maria Kvarngränd ombyggdes 1740 ocli 1854—56. Från 1879 har skolan
uppgått i södra allmänna läroverket. Katarina skola höll till vid
Högbergsgatan under åren 1753—1852, hvarefter den funnits viel Götgatan ocli sedan
viel Katarina Västra Kyrkogata. Kungsholmens skola fortgick till 1867, och
Ladugårdslands skola har förändrats till lägre elementarläroverk. Skolan
vid S:t Olofs kapell fick 1773 namnet Adolf Fredriks skola och ägde bestånd
till 1872. Från 1790-talet hafva fattigskolor, handtverksskolor m. fl. uppstått
ocli slutligen aflösts af folkskolor eller andra undervisningsanstalter (se
afd. XI och XII).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free