Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE STADEN OCH DESS BEFOLKNING. 220
befolkning med några få afbrott, så att år 1800 liär mantalsskrefvos 75,517
personer. Någon stark tillväxt visade sig emellertid ej under förra liälften
af detta århundrande, då antalet mantalsskrifna invånare år 1850 icke nått
högre än till 93,070, ocli ytterligare sex år fordrades, innan talet 100,000
uppnåddes; men därefter gick det uppåt med raskare fart. Ar 1863 var
denna befolkning nära 120,000. Fjorton år därefter hade den stigit till mer
än 150,000, ocli det andra liundratusendet nåddes år 1884. Därefter
behöfdes blott nio år för att hinna öfver en fjärdedels million, ocli viel början
af år 1897 voro 274,609 personer mantalsskrifna här i staden. En blick på
bifogade grafiska framställning (fig. 83) gifver en närmare kännedom om
denna här ofvan i korta clrag omtalade utveckling af hufvudstadens
mantalsskrifna folkmängd hvart femte af åren 1780—1895.
Den i Stockholm kyrkoskrifna folkmängden, benämnd den rättsliga,
brukar vara uppgifven några tusental större än den mantalsskrifna. Dess
justering efter denna liar tid efter annan ägt rum vid folkräkningarna; och jämväl
andra åtgärder hafva vidtagits för att bringa de båda slagen af uppgifter så
nära hvarandra som möjligt. Stadens rättsliga folkmängd vid början af 1896
var 271,638. Af dem tillhörde 254,918 territoriella, 13,165 icke territoriella
församlingar (hof-, tyska, finska eller garnisons-), 1,293 allmänna inrättningar
ocli 2,262 främmande trosförvanters församlingar.
Enligt 1845 års mantalslängder uppgick Stockholms mantalsskrifna
folkmängd till 87,213, fördelad mellan de territoriella församlingarna så, att
de två folkrikaste A*oro Ladugårdslands med 14,546 ocli Katarina med 14,470
invånare. I nästa grupp stodo Storkyrkans församling med 12,369, Maria
med 12,042 ocli Klara med 11,236. Följde så Jakobs, som liade 8,421, ocli
Adolf Fredriks med 7,355. Sist kommo Johannes ocli Kungsholms
församlingar med 3,484 i den förra och 3,290 i den senare. Under den tid af
mer än 50 år, som sedan dess förflutit, har i sammanhang med
folkmängds-tillväxten ocli stadsplanens genomförande en betydlig omkastning i ordningen
församlingarna emellan i afseende å invånareantalet ägt rum. Yid 1897 års
början, då liela stadens mantalsskrifna folkmängd utgjorde 274,609, hade
Ladugårdslands församling under mer än tre årtionden varit folkrikast ocli
räknade, Djurgården inbegripen, 58,186 invånare; Adolf Fredriks församling
hade svingat sig upp från den sjunde till den anclra platsen, med ett
invånareantal af 44,979. Dessa båcla församlingar hade således uppnått ett
folkmängdstal, som med mer än 18 procent öfversteg stadens hela befolkning
omkring 50 år tillbaka i tiden. Följde så med 42,870 Katarina, som i
periodens början under nära två årtionden, understundom med framgång,
täflat i folkrikhet med Ladugårdslands församling. Därefter stod Maria, som
hade 36,528 inbyggare. I Kungsholms församling liade i högre grad än
Aclolf Fredriks invånareantalet utsvällt, eller till 29,311. I Klara församling
bodde åter 18,217. Johannes församling hade öfvergått Jakobs, i det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
