- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
221

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE STADEN OCH DESS BEFOLKNING.

221

clen, från att liafva haft ej fullt 3/1 af dennas folkmängd, räknade 18,245
invånare mot Jakobs 14,223. Staden inom broarna visade en tillbakagång
och hacle nedsjunkit från tredje till sista eller nionde platsen med en
befolkning af 12,050.

Det visar sig således, att, medan under ifrågavarande tid stadens
folkmängd mer än tredubblats, befolkningen i den inre staden något minskats
ocli blifvit vid cle femtio årens slut i de båda närmaste norra församlingarna
mer än 11/2, i de båda södra ej fullt 3, i Ladugårdslands 4, i Johannes
öfver 5 och Adolf Fredriks mer än 6 samt i Kungsholms församling i clet
närmaste 9 gånger så stor som vid de femtio årens början.

Yid en gruppering efter fölJcmängdstätheten intaga de territoriella
församlingarna en annan ordning. Mest trångbodd är naturligtvis befolkningen
i clen inre staden, clär vid början af 189(3 på hvarje invånare kom ett
tonit-ytinnehåll af 1(3,8 0 kvm. Om Skepps- ocli Kastellholmarna frånräknas, var
Jakobs församlings yta befolkad med en invånare på 22,9 7, under det att
Klara församling hyste en på 21,5-2 kvm. Från clem skilde sig ej
obetydligt de i afseende å folkmängdstäthet hvarandra närstående Johannes ocli
Ladugårdslands församlingar, när Djurgården vid den senare lämnas utom
räkningen, ty i den förra församlingen bodde i medeltal en person på 27,5 4
och i clen senare pä 27,8 6 kvm. Betydligt glesare var bebyggandet i Adolf
Fredriks församling, där 45,0 2, och än mer i Katarina församling, där 56,0 8,
samt i Maria, hvarest 60,2 7 kvm. funnos för hvarje invånare. Därefter följde
Djurgårdsstaden, som, därest galervarfvet frånräknas, liade en invånare på
93,18 kvm. Sist kom Kungsholms församling med 102,2 3 samt Skepps- och
Kastellholmarna med 123,5 kvm. på hvar ocli en af de där bosatta. I hela
staden, med undantag för Djurgårdens förra landsdel, var förhållandet mellan
befolkningen ocli ytan, en invånare på 4(3,9 6 kvm.

De tal, som framgå af en undersökning huru många i medeltal bodde
å hvarje tomt, visa följande olikheter församlingarna emellan. För
Stockholm i dess helhet, mecl undantag för Djurgårdens förra landsdel samt
Skepps- och Kastellholmarna, är detta tal omkring 41,8 5. A ena sidan
därom stå medeltalen för tomterna i de fyra församlingarna Johannes med
56,oi, Kungsholms med 55,42, Ladugårdslands med 47,59 ocli Maria med
44,0 8, samt å clen andra sidan de mindre befolkade tomterna inom cle fyra
församlingarna Adolf Fredriks 40,91, Klara 40,6 5, Katarina 36,7 1, Jakobs
33,9 8 ocli Djurgårdsstaden 28,0 4 samt Storkyrkoförsamlingen 24,44 personer
i medeltal å hvarje tomt.

I fråga om yrkesfördelningen af clen vid senaste folkräkning, den siste
december 1890, befintliga kyrkskrifna befolkningen, 246,454 personer, må
först omtalas, att af dem voro 63,699 hufvudpersoner, 48,822 biträden, 16,262
tjänstehjon, 32,739 hustrur utan uppgifvet yrke och 84,932 öfriga
familjemedlemmar. Af denna befolkning sysselsatte sig nära 91,550 med industriell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free