Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245 STOCKHOLMS RÄTTSKIPNING.
mästare ocli rådmän var i äldsta tider obestämdt, men ganska snart synes
den sedvana hafva utbildat sig, att borgmästarne skulle vara fyra;
rådmännens antal bestämdes genom kungl, bref den 26 oktober 1648 till tolf,
oberäknadt dem, som tjänstgjorde i kämnerskamrarne, men ökades sedermera.
Alla borgmästarne och rådmännen deltogo dock icke samtidigt i rättens
sessioner; detta var onödigt, då rätten var doniför med fem ledamöter.
Fördelningen till tjänstgöring bland borgmästare ocli rådmän skedde efter vissa
grundsatser, som till en början synas hafva utbildat sig genom sedvana,
men slutligen reglerades och fastställdes genom kungl, bref den 4 november
1768. Enligt denna författning skulle rådstufvurätten tjänstgöra å tre
divisioner -— icke att förblanda med de fyra kollegier, i hvilka magistraten
var indelad — af dessa skulle den 1 :sta divisionen bestå af justitie- samt
ämbets- och byggningsborgmästarne jämte två literata och tre illiterata
rådmän, den andra af politiborgmästaren samt tre literata ocli två illiterata
rådmän och den tredje af handelsborgmästaren jämte två literata ocli tre
illiterata rådmän. Dessa divisioner skulle skiftesvis tjänstgöra en å större
rådhusrummet, en å mindre rådhusrummet samt en å någon af stadens
kollegiers lokaler. På det större rummet skulle företagas uppbud och
inteckningar, upprop, skeppsparters besvärjande ocli certifikat däröfver,
sjöförklaringar, växel- ocli sjörättssaker samt bördes- och naborättstvister; på
det andra rummet skulle endast konkursärenden handläggas och på det
tredje rummet vädjade saker från kämnersrätterna upptagas. —
Rådstufvurätten höll enligt lag sessioner alla måndagar, onsdagar ocli lördagar.
I öfrigt är att märka, att under 1600- ocli 1700-talen en mängd mål
voro undantagna från de allmänna domstolarnas kompetens och förvisade
till specialdomstolar. Sålunda ägde slottsrätten att handlägga mål rörande
brott, begångna inom själfva slottet, excesser i rikets kollegiers lokaler eller
i de kungliga trädgårdarna m. m., hallrätten skulle afgöra alla ordningsmål
rörande fabrikerna samt tvister mellan mästare ocli arbetare, accisrätten
ägde domsrätt i mål rörande accisen, försäkringsrätten skulle afgöra alla
försäkrings- ocli liafverimål, o. s. v. I polismål fanns, såsom vi längre fram
skola visa, af ålder en särskild rättskipning. Besinnar man, att därjämte
en mängd personer till följd af börd eller ställning åtnjöto forum
privilegi-atum och af sådan anledning voro befriade från underdom stolarnas
jurisdiktion, finner man, att rättsordningen vid denna tid företedde ett helt system
af med hvarandra konkurrerande högre ocli lägre domstolar.
Förra århundradets på allmänna lagen och en mängd specialförfattningar
grundade domstolsväsende bibehöll sig i det stora hela oförändradt fram
emot midten af 1800-talet. Systemet liade dock flere brister, hvilka allt
eftersom samhällsförhållandena utvecklade sig framträdde tydligare. Särskildt
anmärkningsvärdt var, att man i civila mål hade fyra instanser, en mer än i
brottmål, hvarigenom det slutliga afgörandet af tvistemålen kunde oskäligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
