Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
STOCKHOLMS RÄTTSKIPNING.
fördröjas. Detta förhållande måste uppenbarligen förr eller senare tarfva
ändring; ocli indragning af en instans i civilsaker blef också det närmaste
målet för reformsträfvandena i fråga om processlagstiftningen. Beträffande
rättskipningen i städerna var det naturligt, att man i detta afseende
eftersträfvade en indragning af kämnersrätterna — de på grund af sin
sammansättning ocli verksamhet svagaste af stadsdomstolarna.
I Stockholm försökte man sig emellertid först med en reorganisation
af kämnersrätterna. Genom kungl, bref den 2 februari 1838 förordnades
nämligen, att hufvudstadens fyra kämnersrätter skulle förenas till en enda,
för hela hufvudstaden gemensam under namn af Stockholms kämnersrätt.
Sedan öfverståtliållareämbetet den 29 februari 1840 utfärdat arbetsordning
för den nya kämnersrätten, trädde detta beslut i verkställighet med den 30
mars samma år. Enligt nämnda arbetsordning skulle rätten arbeta å fyra
afdelningar, hvilka skulle hafva enahanda sammansättning som de gamla
kämnersrätterna, men vara oberoende af den territoriella domsagoindelningen; i stället
skulle målen med några få undantag fördelas å de olika afdelningarna genom
lottning. Rätten fick lokal å rådhuset; enhvar af dessa afdelningar skulle
där sammanträda å sina bestämda dagar.
Stockholms kämnersrätt fick emellertid icke länge utöfva sin verksamhet.
Genom kungl, förordningen den 18 april 1849 förklarades nämligen, att från
och med den 1 januari 1850 alla kämnersrätter skulle upphöra och sådana
mål ocli ärenden, som förut tillhört deras handläggning, omedelbarligen
upptagas af rådstufvurätt.
Från denna tid har Stockholms stad haft endast en allmän domstol,
rådstufvurätten, hvilken är första instans för alla mål, som ej på grund af
särskilda bestämmelser lyda under annan rätts domvärjo. Men antalet af
dessa från rådstufvurättens jurisdiktion undantagna mål är ringa; redan före
1849 hade flertalet af den gamla tidens specialdomstolar den ena efter den
andra blifvit indragna.
Till följd af kämnersrättens indragning blef helt naturligt en förändrad
organisation af rådstufvurätten erforderlig. En sådan fastställdes också
genom kungl, bref den 21 december 1849, hvarefter en ny arbetsordning för
Stockholms magistrat ocli rådstufvurätt utfärdades af öfverståtliållareämbetet
och magistraten den 31 december samma år. Enligt dessa författningar
skulle rådstufvurätten utgöras af två borgmästare med benämning
justitie-borgmästare och handelsborgmästare samt tolf lagfarne och två icke lagfarne
rådmän, hvilka senare dock endast i fråga om besiktningar ocli värderingar
fingo tjänstgöra i rätten; för handhafvande af expedition ocli dylika göromål
skulle finnas följande tjänstemän: en magistratssekreterare, två stadsnotarier,
fyra civilnotarier, åtta brottmålsnotaiier, en registrator, en kanslist ocli
två aktuarier. Rådstufvurätten fördelades i sex afdelningar, hvilka skulle
bestå af följande antal ledamöter, nämligen första afdelningen af justitieborg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
