- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
263

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

263 STOCKHOLMS POLIS.



het inom hufvudstaden, utan ock att stärka konungamakten i politiskt
afseende genom att ställa till dess förfogande en kår af skickliga, pålitliga och
af konungen fullkomligt beroende agenter.

Hyste konungen denna plan, så måste framgången däraf i väsentlig
mån bero på den blifvande polismästarens personliga egenskaper. I detta
afseende kunde ur konungens synpunkt svårligen ett lyckligare val hafva
trätfats, än det som skedde, då till Stockholms stads förste polismästare den
20 mars 1776 utnämndes sekreteraren i öfverståthållareämbetets kansli Nils
Henrik Aschan von Siewers, sedermera adlad under namnet Liljensparre.
Polismästaren Liljensparre var en man af sällsynt begåfning; lian ägde en
kraftig vilja, en outtöttlig verksamhetslust, ett lika snabbt som skarpt
omdöme samt en aldrig rådlös forslagenhet; men tillika var lian despotisk,
likgiltig för andras rätt ocli hänsynslös i valet af medel. Sin konung var han
emellertid orubbligt trogen, och livad lian för konungens sak uträttade, därom
bär Gustaf III:s historia vittnesbörd.

Liljensparres vilja blef enda lag för den nya polisen. Det är därför
lika naturligt, att polisen i de vanliga löpande ärendena, där inga politiska
hänsyn gjorde sig gällande, med kraft ocli rådighet fullgjorde sina åligganden,
som ock att den icke skydde öfvergrepp, när dessa voro i de maktägandes
intresse.

I sammanhang med polisväsendets reformering utfärdades ock en kungl,
instruktion för öfverståthållare!! den 16 februari 1776. Enligt denna skulle
öfverinseendet och hufvudstyrelsen af hela polisväsendet tillkomma
överståthållaren. Några detaljerade bestämmelser om lians åligganden i detta fall
gåfvos emellertid icke: ej heller uppdrogos några gränser mellan hans ocli
polismästarens ämbetsmyndighet.

Underståthållaren tillades endast såsom öfverståthållarens
ställföreträdare någon befattning med polisverket.

Stadens yttre bevakning ansågs ännu vid denna tid icke vara ett
åliggande för polisen. Någon patrulleringsskyldighet ålades därför icke de
nya uppsyningsmännen, utan denna tjänstgöring fullgjordes såsom förut af
brandvakten ocli för någon gång stadsvakten.

3. Polisen från 1770 till 1830-talet.

Den organisation, som polisen erhöll genom 1776 års författning,
bibehölls i det stora hela i mer än ett halft sekel. En del förändringar
vidtogos väl i slutet af 1700-talet och början af 1800-talet, men de voro
hvarken många eller genomgripande.

Kårens styrka ökades så småningom, om ock ej i någon väsentligare
grad. I samma mån höjdes anslaget, hvilken höjning synes hafva drabbat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free