Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 STOCKHOLMS POLIS.
hufvudsakligast kommunen ocli icke kronan. År 1800 fastställdes ny stat för
polisen, hvilken stat visar följande siffror:
1 polismästare......................................................1,200 rdr
1 sekreterare 1 ......................................................200 »
1 registrator..............................350 »
3 notarier à 250 rdr................................................750 »
1 vaktmästare......................................................100 »
1 gevaldiger..........................................................67 »
11 gevaldiger à 66 rdr 32 sk.................. 733 » 16 sk.
3 extra gevaldiger à 50 rdr......................................150 »
32 uppsyningsman à 50 » ....................1,600 »
7 extraordinarie d:o à 50 rdr....................................350 »
5 öfvergevaldiger à 150 rdr......................................750 »
5 tillökte uppsyningsman à 25 rdr............................125 »
Till skrifmaterialer..................................................100 »
Summa 6,475 rdr 16 sk.
Lönerna för den underordnade personalen synas dock ännu icke hafva
varit fasta, utan till beloppet bestämts för hvarje år, ty ännu år 1812
förordnades att i detta afseende fortfarande skulle förhållas så som blifvit
bestämdt år 1776.
Omfånget af polisens domsrätt blef närmare bestämdt genom kungl,
brefvet den 23 april 1795. Sedermera erhöll emellertid denna domsrätt en
utvidgning, som i väsentlig grad förökade polisens makt i samhället, en
makt, som allt ifrån reformen år 1776 varit betydande nog, särskildt i fråga
om de lägre samhällsklasserna. Genom kungl, bref den 25 november 1802
förordnades nämligen, att alla polisärenden, som rörde fabrikerna och deras
arbetare, såsom frågor om oskick ocli oordningar, arbetsförsummelse,
uppstudsighet ocli olydnad m. m., icke vidare skulle höra under hallrättens
utan under öfverståtliållareämbetets handläggning. Redan förut hade
polisen ansett sig befogad att använda liusaga gent emot enskilda tjänare, och
då nu fabriksarbetarne kommo under samma myndighet, vann polisen ett
nästan oinskränkt välde öfver liela den kroppsarbetande befolkningen i
hufvudstaden, ett välde, som tvifvels utan mången gång lände den
motsträf-vige eller själfsvåldigt till en hälsosam tuktan, men som lätt kunde urarta
till våld ocli godtycke.
4. Polisens reorganisation kring midten af 1800-talet.
Fram på 1830-talet började åter röster att höjas med yrkande om en
reform af polisväsendet. Allmänhetens anspråk på skydd till person ocli
egendom liade så småningom vuxit till ett mått, som den gamla
polisorganisationen icke förmådde uppfylla. Man vände sig nu hufvudsakligast
1 Detta ämbete inrättades år 1787.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
