Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 STOCKHOLMS FÅNGVÅRD.
att staden årligen betalade till spinnhuset 600 dlr. s. m. jämte kostnaden
för anställande af två vaktkarlar. Då detta beslut år 1779 genom
överståthållarens ingripande bragtes till verkställighet, var tukthusets sorgliga
historia slut.
Frampå 1800-talet började nyare åsikter arbeta sig fram å fångvårdens
område; man begynte inse bristfälligheten af det gamla fängelsesystemet
med dess planlösa hopförande af fångarne i gemensamlietsfängelserna. Ett
mäktigt steg framåt tog denna rörelse då år 1825 kungl, styrelsen öfver rikets
fängelser och arbetsinrättningar upprättades. Ett af de mål, som den nya
styrelsen för sig uppsatte, var att förändra de gamla spinnhusen till
korrektionsinrättningar, i hvilka cellsystemet i viss mån skulle tillämpas och i
öfrigt genom sträng tukt ocli lämplig behandling sörjas för fångarnes
förbättring. Det första försöket i denna riktning gjordes med spinnhuset å
Långholmen. Redan år 1826 begynte man nämligen ombygga denna anstalt
till ett korrektionshus, ocli i anseende till angelägenheten att förvara de
manliga ocli kvinnliga fångarne åtskils, beslöt man sig därvid att inrätta
ett särskildt fängelse för kvinnoafdelningen. Till plats för detta utsågs den
under barnhusdirektionens disposition varande tomt å Norrmalm, hvarå
det gamla tukthusets byggnader lågo. De båda nya fängelserna, hvilka
hufvudsakligast byggdes ocli inreddes på kronans bekostnad, blefvo färdiga
år 1827 samt benämndes norra ocli södra korrektionsinrättningarna. Båda
voro uteslutande afsedda för lösdrifvare och åtnjöto anslag så väl af staten
som af kommunen.
Dessa båda korrektionsinrättningar utvecklade sig så småningom till
centralfängelset å Långholmen och centralfängelset å Norrmalm, hvilket
senare nyligen blifvit indraget. I den mån, som denna utveckling fortgick,
förlorade de sin delvis kommunala karakter, i följd hvaraf ock kommunen
befriades från vidare bidrag till desamma. På en närmare redogörelse för
gången af denna förändring kunna vi af brist på utrymme icke inlåta oss,
då därmed måste följa en öfversikt öfver den svenska fångvårdens historia
från 1830-talet till närvarande tid.
* ^ *
‡
Under de i början af 1800-talet vidtagna reformerna i fråga om
straff-ocli arbetsfängelserna liade Stockholms stads ransakningsfängelser
bibehållits utan annan förändring än några tidtals vidtagna förbättrade
anordningar i fråga om själfva lokalerna. Kring 1840-talet började man
emellertid inse nödvändigheten att utbyta de gamla spridda
gemensanilietsfängel-serna för ransakningsfångar mot tidsenligare lokaler. I anledning häraf beslöts
att uppföra ett nytt ransakningsfängelse, gemensamt för hela staden ocli
inrättadt efter cellsystemet. Till plats härför utsågs en tomt bakom
öfver-ståthållareämbetets hus vid Myntgatan. Arbetet å det nya fängelset började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
