Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(32 HÖGRE UNDERVISNINGSANSTALTER OCH SPECIALSKOLOR I STOCKHOLM.
ordning, som här blifvit följd, grundar sig på samhörighet mellan de olika
läroämnena ocli afser således ej i främsta rummet en gruppering efter de
skildrade anstalternas rang såsom högre eller lägre. Jämförelsevis större
vidlyftighet är ägnad åt några af dessa anstalter, hvilka äro närmare knutna
vid Stockholms samhälle eller särskildt afsedda för dess invånares behof.
1. Stockholms högskola.
Röster, som påyrkade upprättandet af ett universitet i hufvudstaden,
hade redan för lång tid tillbaka gjort sig hörda, ocli då fråga uppstod om
att hugfästa minnet af den år 1865 genomförda representationsreformen,
väcktes tanken härpå till nytt lif. Medel insamlades för upprättandet af
en högre bildningsanstalt i hufvudstaden, och dessa medel öfverlämnades
under namn af »Decemberfonden» till stadens drätselnämnd att under
stadsfullmäktiges kontroll vårdas ocli förräntas.
Ar 1869 bildades af för saken intresserade ett sällskap, kalladt
Högskoleföreningen i Stockholm, hvilket skulle verka för upprättandet af ett
universitet i hufvudstaden. Detta sällskap, hvars medlemsantal begränsades
till 75, antog stadgar, hvilka bland annat bestämde, att detsamma ej skulle
upplösa sig förrän det tillämnade universitetet, kalladt Stockholms högskola,
kommit till stånd ocli hunnit så utveckla sig, att dess framtid kunde anses
tryggad. I den inbjudning att lämna bidrag till den blifvande högskolan,
som af föreningen utfärdades ocli som återger idériktningen lios högskolans
grundläggare, uttalas bl. a. »såsom- en ledande grundsats», att »studierna
må så mycket som möjligt ske efter lärjungarnes fria val, utan band af
tvångsämnen, men att högskolan skall vara skyldig bereda dem af sina
lärjungar, som sådant åstunda, tillfälle att bestå de kunskapsprof, hvilka staten
uppställer såsom villkor för inträde och befordran i sin tjänst». Beträffande
högskolans omfattning yttrades vidare i samma inbjudning, att då af särskilda
skäl lärare ej ansågos behöfva anställas för teologisk ocli medicinsk
undervisning, högskolan skulle »tills vidare meddela undervisning endast i de
ämnen, som tillhöra juridiska ocli filosofiska fakulteterna vid de andra
universiteten». De af Högskoleföreningen insamlade medlen ställdes under
stadens drätselnämnds förvaltning.
År 1877 ansåg Högskoleföreningen tiden vara inne att låta högskolan
antaga fasta former. Den 25 maj antogos de ännu gällande grundstadgarna
ocli den 4 juni ordningsstadga. Till en början sökte man af ekonomiska skäl
såsom lärare anställa vetenskapsmän, hvilka ägde fast anställning på annat
liåll ocli därför borde kunna vinnas för högskolan till jämförelsevis ringa
kostnad. Med hänsyn härtill ansåg man det lämpligast att börja med
undervisning uti de matematisk-naturvetenskapliga ämnena, »som lättast erbjuda
tillgång på redan befintliga lärarekrafter i hufvudstaden». Därefter borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
