Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(32 HÖGRE UNDERVISNINGSANSTALTER OCH SPECIALSKOLOR I STOCKHOLM.
»med det snaraste äfven andra till filosofiska fakulteterna liörande ämnen
varda vid högskolan representerade». I sista rummet borde den
rättsvetenskapliga fakulteten komma.
Den 4 juni 1878 beslöt också Högskoleföreningen att till
stadsfullmäktige ingå med hemställan, att från stadens sida måtte åt högskolan
lämnas ett årligt bidrag af 40,000 kronor från år 1879. Detta beviljades också
af stadsfullmäktige, till en början för en tid af sex år, till 1884, ocli
sedermera för ytterligare tio år.
Den 30 december 1878 beslöt Högskoleföreningen, att den i
grundstadgarna föreskrifna Stockholms högskolas styrelse skulle träda i utöfning
af sitt kall den 1 maj 1879. Till styrelsen öfverlämnades då åtskilliga
fonder, hvilka vid 1879 års slut uppgingo till ett sammanlagdt belopp af
932,600 kronor. För att trygga högskolans ekonomi beslöts bildande af en
särskild fond, hvars ränta skulle uteslutande användas att upprätthålla och
öka den allmänna fonden. Beträffande de fem särskilda professurfonderna
beslöts, att räntan af ingen bland dem finge för högskolans behof användas,
förrän fonden uppginge till 150,000 kronor, och att därefter en femtedel
af årsräntan skulle läggas till kapitalet till dettas förkofrande.
Utom dessa tillgångar ägde högskolan vid 1879 års slut ett bibliotek,
hufvudsakligen tillkommet genom gåfva från Svenska akademien ocli
utgörande 13,500 band, äfvensom åtskilliga inventarier, undervisningsmateriel
och instrument.
Undervisningen tog, i enlighet med Högskoleföreningens beslut, sin
början den 14 oktober 1878 uti matematik, fysik, kemi ocli geologi.
Föreläsningarna höllos två timmar i veckan i hvarje ämne och ägde till en början
rum i slöjdskolans lokal. Följande termin tillkommo såsom läroämnen vid
högskolan botanik ocli zoologi. Från denna tid och till slutet af
vårterminen 1880 höllos föreläsningarna uti vetenskapsakademiens hörsal. Under
läroämnet matematik inbegreps också den rationella mekaniken.
Sådan var den ringa början till högskolans verksamhet. Högskolan
liade hvarken egen lokal eller egna lärare, utan undervisningen utöfvades på
ett enda föreläsningsrum af personer, som endast kunde ägna en obetydlig
del af sin verksamhet åt sin bisyssla vid högskolan. Det oaktadt fingo dessa
föreläsningar, som i allmänhet höllos på eftermiddagarna ocli voro
afgiftsfria, talrika åhörare, så att höstterminen 1878 460 och vårterminen 1879 502
personer antecknat sig på åhörarelistorna. Detta antal sjönk dock snart,
då undervisningen vid högskolan ej var af populär, utan af rent vetenskaplig
natur, ocli då afgifter började upptagas (1881). Då afiöniiigen till lärarne
utgick med omkring 6,000 kronor årligen, så kunde högskolans hela utgiftsstat
under dess första verksamhetsår (1879) inskränkas till omkring 15,000 kronor.
Högskolans egentlige ledare arid denna tid och hennes förste inspektor,
justitierådet Alb. Lindhagen, sörjde med sitt outtröttliga nit och sitt utom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
