Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 430
Nordiska museet. Nära nog de flesta af de institutioner, som skildrats
i denna ocli föregående afdelning af detta verk, hafva för sitt upphof att
tacka initiativ af enskilda personer, ocli många af dem äga allt framgent
bestånd genom en ofta storartad offervillighet och nit lios enskilda svenska
män ocli kvinnor. Om ingen kan dock med mera berättigande sägas,
att den är en enda persons verk, än om den numera världsberömda
samling, som kallas Nordiska museet. Dess skapare ocli ännu verkande
outtröttlige upprättliållare och styresman, fil. d:r Artur Hazelius, har
genom detta sitt verk förvärfvat sig anspråk på outplånlig tacksamhet af
svenska folket, icke minst af den del däraf som bygger och bor i landets
hufvudstad.
Under en resa i Dalarna 1872 fick d:r Hazelius blicken öppen för
den trängande nödvändigheten att söka rädda de kvarlefvor af forntida seder
och bruk, dräkter och husgeråd, som ännu voro bevarade, särdeles i
aflägsna landsorter, men som hotades med undergång af nutidens nivellerande
krafter: folkskolebildningen, de lättade kommunikationerna och den billiga
fabriksindustrien. Han började genast själf att samla och lyckades snart
intressera en mängd personer för att däri bistå honom. De sålunda
hopbragts föremålen, belysande allmogens lif i förflutna tider, hade redan i
oktober 1873 växt i en sådan omfattning, att d:r Hazelius då kunde öppna
den första afdelningen af sitt museum i den södra af de s. k. Davidsonska
paviljongerna, n:r 71 Drottninggatan. Museet benämndes till en början
»Skandinavisk-etnografiska samlingen», och denna samling tillökades så
snabbt, att 1874 en andra afdelning, äfven den innehållande företrädesvis
allmogeföremål och föremål från Lappland, kunde öppnas i den norra
paviljongen; år 1875 öppnades samlingens 3:e afdelning, omfattande föremål från
Norge, i huset n:r 45 Drottninggatan och 1877 följde 4:e ocli 5:e
afdelningarna, ägnade företrädesvis åt handtverksskråens ocli de högre ståndens
kultur, i huset n:r 79 Drottninggatan.
Samtliga dessa lokaler voro förhyrda, och museet liade redan första
året af sin tillvaro att gälda ett hyresbelopp af 2,420 kronor. Denna
utgiftspost växte naturligtvis hastigt, och närmast för att bidraga till dess
täckande beviljades för år 1875 för första gången ett statsanslag åt museet
af 5,000 kronor; hyresbeloppet utgjorde för samma år 5,916 kronor. Då
emellertid lokalerna blott kunde tjäna till att provisoriskt inhysa
samlingarna och dessas splittring på flere olika håll medförde väsentliga
olägenheter, väcktes redan från början tanken på att bereda dem ett stadigvarande
liem i en särskild museibyggnad. För detta ändamål utfärdades år 1876
ett upprop till allmänheten att lämna bidrag till museet, hvilket liade till
följd bildandet af en byggnadsfond, som redan följande år, förnämligast
genom inkomsten af en då i Stockholm anordnad basar, vuxit till ett
belopp af nära 69,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
