Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 431
Då samlingarna ursprungligen bildats ocli til] en början väsentligen
förkofrats ocli underhållits medelst stiftarens enskilda tillgångar, voro de
till större delen att betrakta som lians enskilda tillhörighet. För att
emellertid förebygga, att de i framtiden skulle kunna blifva skingrade, öfverlät
d:r Hazelius i mars 1874 den genom gåfvor tillkomna delen af museet till
svenska staten, och för att än ytterligare betrygga museets ställning
erbjöd han detsamma, i september 1879, med full äganderätt åt staten. Detta
anbud blef dock icke af regeringen och riksdagen antaget, förnämligast af
farhåga för de dryga utgifter som därigenom skulle ådragas det allmänna,
ocli antagligen liar detta afslag ländt till museets fromma, enär därigenom
åt dess föreståndare ocli styrelse bevarats den handlingsfrihet och
själfständighet, hvarförutan den senare storartade utvecklingen varit omöjlig.
Då det emellertid syntes högst angeläget att på annat sätt ställa institutionen
på fastare fot än hittills, utfärdade d:r Hazelius den 18 april 1880 ett
öfver-låtelsebref, hvarigenom han ställde Nordiska museet, med hvilket namn
samlingen från denna tid kallades, »såsom en själfständig anstalt under en
särskild styrelse för att under all framtid ocli i alla väsentliga delar orubbad
uti Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas och förevisas». Uti öfverlåtelsen
inbegreps icke blott äganderätten till alla museets tillliörigheter, så väl
samlingarna som anordningarna för deras förvaring ocli dekorativa utstyrsel,
äfvensom museets fonder, utan med en sällspord offervillighet förband sig
stiftaren att personligen ansvara för museets skuld, då uppgående till öfver
66,000 kronor, äfvensom för den brist, som framdeles årligen kunde
uppkomma. Deii nämnda styrelsen, bestående jämte föreståndaren af fem, af
honom tillkallade män, trädde omedelbart i verksamhet och bekräftade genom
sin underskrift den 28 april 1880 »Stadgar för Nordiska museet och dess
styrelse». Samtidigt utfärdade ett antal framstående personer i så väl
Stockholm som landsorten inbjudan till bildande af en förening, hvars ändamål
framgår af den antagna benämningen »Samfundet för Nordiska museets
främjande». I detta samfund, hvars styrelse utgöres af museets nämnd,
kan enhvar, man eller kvinna, svensk eller främling, som önskar verka för
samfundets ändamål, blifva ledamot. De af ledamöterna utgående afgifter,
olika för »stiftande» ocli »bidragande» ledamöter, användas på föreskrifvet
sätt för museets ändamål ocli granskas af utsedda revisorer. Angående
museets angelägenheter i öfrigt liar samfundet ingen bestämmanderätt.
Uti denna år 1880 fastställda organisation har under den följande
tiden ingen väsentlig ändring blifvit vidtagen. Så mycket större har den
utveckling varit, som museet själft under de förflutna 17 åren haft att
uppvisa.
Museet förvarades vid tiden för den ofvannämnda öfverlåtelsen, såsom
sagdt, i 4 särskilda lokaler. Härutinnan har sedan dess den ändring skett,
att den norska afdelningen 1887 blifvit flyttad från n:r 45 till n:r 77 Drott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
