Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 432
ninggatan, hvilken egendom jämte den bredvidliggande n:r 79, som redan
förut till större delen förhyrts för museet, blifvit af detsamma inköpt för
tillsammans 290,000 kronor. En ny afdelning, inneslutande den farmaceutiska
samlingen m. m., öppnades 1887 i n:r 68 Drottninggatan, men flyttades 1889
till huset n:r 88 samma gata, som fortfarande inrymmer nämnda samling
jämte museets marinafdelning, och dessutom innehåller ett rum i rokokostil
ocli en år 1888 från Flensburg inköpt nordfrisisk stuginteriör, framställande
ett boningsrum sådant det antagligen sett ut vid midten af 1600-talet. Ännu
en ny lokal erhöll museet 1890, denna gång långt aflägsen från de öfriga,
nämligen lägenheten Framnäs på Djurgården, som för 15,000 kr. inköptes
af grefve W. von Hallwyl för att öfverlämnas till Nordiska museet. Här
inrymdes dels de möbler ocli andra föremål, som tillhört Jolin Ericssons
arbetsrum i New-York, dels minnen från det gamla Stockholm, modeller af
danska bondgårdar, föremål från Grönland ni. ni. Förvärfvet af Framnäs
utgjorde inledningen till en ännu mera betydelsefull områdesutvidgning å
Djurgården: år 1891 inköptes icke blott lägenheten Skansen utan äfven det
i närheten däraf belägna Belvederetornet med tillhörande område. Skansen
är emellertid så väl för Nordiska museet som för det moderna Stockholm
en inrättning af den betydenhet, att däråt bör ägnas en särskild
framställning.
Under det de ständigt växande samlingarna kräfde oupphörliga
lokalutvidgningar, blef naturligtvis museets egen byggnadsfråga alltmera
brännande. Den år 1876 grundade byggnadsfonden uppgick vid 1880 års slut
till 83,000 kronor, ocli redan samma år hade museets nämnd till kungl.
maj:t ingifvit ansökan om upplåtelse af Lejonslätten å Djurgården till
bygg-nadsplats åt museet. Denna hemställan bifölls den 17 april 1882 med det
villkor, att om icke byggnadsarbetet före den 14 mars 1889 blifvit i
vidsträcktare mån påbörjadt ocli fortsatt i enlighet med gillade ritningar,
upplåtelsen af Lejonslätten till museet skulle anses förfallen. En utfärdad
inbjudning till in- ocli utländska arkitekter att insända täflingsritningar
framkallade icke mindre än 15 förslag, ocli första priset tilldelades arkitekten
Y. Manchot i Mannheim, men då ingen af de uppgjorda
byggnadsritningarna syntes fullt tillfredsställande, uppdrogs åt M. Isæus ocli I. G. Clason
att utarbeta nya förslag till eskisser ocli detaljerade ritningar i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med en af museets styresman uppgjord grundplan för
byggnaden. Efter professor Isæus’ år 1890 inträffade död fullgjordes detta
uppdrag väsentligen af professor Clason ensam. Redan den 24 oktober 1888,
sextonde årsdagen af museets första afdelnings öppnande för allmänheten,
liade det första spadtaget till grundgräfning för byggnaden tagits, och den
25 april 1892 erhölls kungl. maj:ts tillstånd att uppföra en del af densamma.
Då museet, dels till följd af sin storlek, dels på grund af sin egendomliga
beskaffenhet, kräfver en mycket stor byggnadskomplex, så har man af eko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
