Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
FATTIGVÅRD OCH VÄLGÖRENHET I STOCKHOLM. 586
människokärlekens ocli medborgerlighetens förenade händer, skall under
Försynens milda hägn bära en rik och välsignad gröda.» Från början var
anstalten ett vanligt barnhem af samma slag som de båda, hvilka, såsom
ofvan antydts, förut funnos i Stockholm. Huru den sedermera ombildats till
en inrättning efter moderna grundsatser, få vi längre ned tillfälle beskrifva.
I den olämpliga ordning för fattigvården, som varit gällande allt sedan
1813, gjordes en väsentlig förbättring genom utfärdandet af den utaf en år
1837 tillsatt andra fattigvårdskommitté utarbetade nåd. stadgan angående
fattigvården i Stockholms stad af den 1 april 1843.
Genom denna ganska patriarkaliska förordning togs ett stort steg i
riktning mot centralisation i förvaltningen. Som öfverstyrelse för stadens
fattigvård inrättades en stadsnämnd, bestående af öfverståthållaren som
ordförande ocli 24 ledamöter, af hvilka de 8 territoriella församlingarna utsågo
hvar sina två. Stadsnämnden sönderföll i två afdelningar, den ena för
ord-ningsmål och den andra för fattigvårdsmål. Hvarje församling hade sin
församlingsnämnd, uppdelad i motsvarande afdelningar, af hvilka den för
fattigvårdsmål utgjordes af församlingens fattighusdirektion. Afdelningen för
ordningsmål åter var ett slags sedlighetspolis, hvars medlemmar, livar och en
inom den krets af församlingen, som blifvit honom tilldelad, hade att vaka
öfver »ordning, snygghet, hälsotillstånd, dryckenskap, oenig sammanlefnad
äkta makar emellan, försummad barnvård m. m.» (kommittén liade liär tillagt
orden »särdeles lios de arbetande klasserna», hvilka ord uteslötos ur
författningen). I händelse ledamot fann skäl till anmärkning, liade han att,
efter föregående varning, göra anmälan lios öfverståthållareämbetet,
kyrkoherden eller församlingsnämnden. Förhållandet mellan stadsnämnden ocli
församlingsnämnderna är ej närmare bestämdt i författningen. Att märka
är, att tidens torftiga folkskoleväsende och knapphändiga sjukvård ännu
ansågos ingå i fattigvården ocli böra bestridas af dess medel. Dessa medel
beviljades fortfarande af de församlingsvis utsedde »Deputerade för
allmänna fattigvårdsafgiftens bestämmande», hvilkas funktion dock år 1847
öfverflyttades på den genom kungl, förordningen om sockenstämmor i
Stockholm inrättade, af 60 personer bestående nämnd, som liade att
samman-jämka stridiga beslut sockenstämmorna emellan.
Den bättre ordning i förvaltningen, som blifvit införd genom 1843 års
stadga, visade snart sin frukt i uppspirandet af nya fattigvårdsanstalter.
Först kom öfvertagandet 1851 af den utaf prins Karls uppfostringsanstalt
påbörjade särskilda inrättning för vanartiga gossar, hvilken nämnda anstalt
af bristande medel ej själf kunde upprätthålla. Härigenom fick kommunen
sin första uppfostringsinrättning, som ännu, ehuru nyligen omorganiserad,
är i verksamhet. Samtidigt synes af församlingarna utdelad
barnuppfost-ringshjälp hafva uppgått till vida högre belopp än förut. Därnäst kom turen
till de länge omordade arbets- och försörjningsinrättningarna. Till en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
