Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXII.
STOCKHOLMS KYRKOR
ap
E. A. JACOBSSON.
Afbildningar öfver Stockholm från 1600-talet visa ett antal smärta, resliga
XJl tornspiror, hvilka med sina förgyllda kors, kulor och spetsar helt
säkert bidrogo att åt staden gifva det säregna, förmögna utseende, hvarom
främlingar ocli krönikeskrifvare visste att berätta. Yid liera af de kyrkor,
som på detta sätt gåfvo sin tillvaro till känna, voro dock endast små
anspråkslösa kojor planlöst kringströdda, om hvilkas omfång ocli värde man
kan göra sig en föreställning, då vid Katarina kyrkogårds anläggning sådana
kunde till ett antal af trettio för en ringa penning till en annan plats
förflyttas. Kyrkorna anlades däremot efter den svenska storhetstidens
måttstock. Tillkomna under egendomliga förhållanden, utsatta för de mest
växlande öden, äro de väl förtjänta af den uppmärksamhet och omsorg, en
nyare tid dem ägnar. Ehuru åskslag, eldsolyckor, stympningar samt ovisa
tillägg eller förändringar hafva enats 0111 att grundligt förstöra deras
ursprungliga karakter, erbjuda de likväl i sin nuvarande form mycket af
konstnärligt och konsthistoriskt intresse.
De äldsta ocli utan gensägelse värdefullaste, Biddarholms- och
Storkyrkorna, hafva varit utsatta för de hårdaste pröfningarna. Oafsedt den totala
ändring den förra undergick vid 1500-talets slut, har, efter det den höga
träspiran genom brand förstördes år 1835, genom den i dess ställe
uppförda, i missförstådd gotik dekorerade gjutjärnspiran ett modernt element
tillkommit, hvarigenom det ålderdomliga tycket gått förloradt. Af Storkyrkan
lät Gustaf I af korta koret, och under 1700-talet blef den i nordtysk anda
utförda tegelfasaden olyckligtvis föremål för »försköning» i barockstil. Man
kan lätt inse, att denna ombildning af kyrkan skulle väcka den
konstförståndige konung Gustaf IILs misshag, om man ock ej kan gilla det
våldsamma botemedel konungen år 1791 föreslog, nämligen att låta jämna bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
