Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stockholms kyrkor.
91
nåden med marken. Samma öde skulle jämväl drabba Riddarholmskyrkan
- »hvarest tomten redan tillhör konungen» — och i stället för dessa båda
kyrkor ville konungen, till erinran om sin vistelse i Italien, uppföra ett
minnestempel på Riddarholmen. Med afseende å dess form meddelades, att
»Kongl. Maj:t förblifvit i den tanken, att därvid alldeles följa Pantheon eller
den så kallade Rotundan i Rom». Kostnadsberäkningar skulle infordras,
men förslaget förföll till följd af konungens året därpå inträffade död.
Det är antagligt, att vid en kyrkas grundläggning endast några få år
beräknades för dess fullbordande. För så godt pris kom man dock sällan
undan. I början af 1600-talet voro murarna till de af Johan III grundlagda
kyrkorna i Maria och Jakobs församlingar endast några alnar öfver marken
och stodo med bräder öfvertäckta under 30 till 40 års tid. Östermalms
kyrka anlades år 1658, men kunde ej invigas förrän år 1737, alltså efter
en byggnadstid af ej mindre än 79 år, utan att dock hafva blifvit försedd
med annat öfverskydd än det provisoriska tak, hvarje äldre stockholmsbo
kan erinra sig. Dessa hallfärdiga arbeten erfordrade betydliga
underhållskostnader, hvilka gåfvo anledning till ständiga bekymmer. Den sväfvande,
på framtiden ställda vedergällning, som ofta utlofvades arkitekt ocli
byggmästare — »hägn ocli Herrans wälsignelse hooss dhen Evige Gudli i
Himmelen förwäiitandlies» — innebar icke den reella valuta, praktiskt folk, i
synnerhet den tiden, påräknade för sitt »omak», hvarför också intresset för
byggnadens öfvervakande ocli påskyndande lämnade mycket öfrigt att önska.
Man kan svårligen föreställa sig de sorger ocli strider, som utkämpades
för att bringa vissa af kyrkorna till fullbordan. Så långt de fattiga
församlingarnas tillgångar medgåfvo, anlitades dessa, hvarefter arbetet vanligtvis
afstannade, för att låta de respektive kassorna hämta sig för nya
beskattningar. De kungliga personerna lämnade betydliga summor eller bidrag
in natura; så t. ex. förärade drottning Kristina hela den dyrbara
kopparbetäckningen för Jakobs kyrka. De namn, särskildt efter svenska
drottningar, Here församlingar bära, äro tillkomna såsom uttryck af dessas
tacksamhet för dem lämnad byggnadslijälp. Men andra utvägar måste sökas.
Sålunda utverkades af regeringen rättighet att för viss tid uppbära böter,
som vid hofrätten eller annan rätt ådömdes, och när, såsom ofta hände,
vederbörande försummade efterkomma eller motvilligt fogade sig uti den
O O O
kungliga befallningen, utkräfde kyrkorådet på laglig väg beloppet, hvadan
exekutionsbetjänterna ej sällan anlitades för indrifvande af de fordringar
kyrkan sålunda kom att äga. Ar 1665 vände sig kyrkorådet i Katarina
församling till kungl, maj:t för att utbekomma 6,162 daler kopparmynt,
hvartill »Ryssen Pettrij Paulj ähr saakfälter utlij kongl. Revijssion, hellst
dherföre att församblingen utlij samfällte 19 ålir hafver sutet uthj rägn och
slagg uthj een tacklööss kiörkia och älire icke mechtige att fortsätta detta
kosteliga werket». Särskildt led nämnda kyrka, såsom belägen i den fatti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
