Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stockholms kyrkor.
103
svagaste tidpunkten. Många olika förslag uppgjordes, men då man bestämde
sig för det nuvarande, i estetiskt hänseende så föga tilltalande, torde
antagligen icke den goda smaken haft någon målsman. Det har ifrågasatts
att uppföra en ny, stilenlig spira.
Jakobs kyrlca är rikare utvecklad än öfriga under samma tid planlagda.
Ett högt midtelskepp och å ömse sidor därom lägre sidoskepp, afskilda
medelst runda pelare, utgöra tydligen en på inre prakt beräknad anordning,
som genom livalfvens indelning i smakfulla strålmönster skulle ytterligare
förskönas. Äldre afbildningar utvisa äfven för fasaden en ansträngning att
åstadkomma något ovanligt stort och präktigt. Yid den mellersta
lrvalf-skärningen synes en åttkantig öfverbyggnad med kopplade fönster, krönt af
en hög spira; med mindre
tornspetsar afslutades de
små trapputbyggnaderna vid
västra fasaden.
Yid Johan III:s död
1592 var endast någon
obetydligare del af murarna
uppförd. Arbetet
afstannade ocli skulle åter
upptagas 1(329, från hvilket år
förvaras ett förberedande
aftal, som dock först år 1634
ledde till definitivt kontrakt
mellan riksrådet Claes
Fleming ocli »Ehrligli ocli
konstrijk mr Hendrech
Blom att utföra
stenliuggar-arbetet med sin rätta zirat ocli prydnad, som den affritning uthwisar lian
leffwererat haffwer». Uppskofvet föranleddes däraf, att de medel, hvarmed
konung Gustaf II Adolf lofvat bidraga, i stället öfverlämnades till Maria
kyrkas fullbordande. Är 1634 fortsattes byggnaden, under ledning af
slottsbyggmästaren Loitys Gilles med Hans Ferster som underbyggmästare. Är
1635 kunde kyrkan affärgas utvändigt, hvartill åtgingo »6 tunnor spiss öll,
en halfftunna sällt och 6 tunnor hwitt kalk». Listverken målades med grå
färg. De invändiga hvalfven utfördes år 1642, ocli invigningen försiggick
1643, då »Herr Johan Ericsson een ungh Prest som giorde tienst i
Juul-helgen haffwer bekommit effter befallningli ocli qwittens 12 daler». Tornet
uppfördes samtidigt med kyrkans skepp, men afslutades först år 1645. Om
klockstolens konstruktion aftalades i början af år 1651 med mäster Willam
Dansk, som skulle »renovera och byggia tornet innan i utlii S:t Jacobs
kyrkia för fyra klåckor, som dijt förordnade älire».
Fr. g. Klemming fot. 69. jak0bs kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
