Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
stockholms kyrkor.
Den egentliga inredningen tillkom under den närmaste tiden efter
invigningen. Till altaret utförde den framstående bildhuggaren Jost Schultz
allt skulpturarbete (1645—1647), och drottning Kristinas hofmålare Jacob
Elbfass fyllde fälten med bibliska framställningar (1649). Predikstolen, en
gåfva af Henrik Fleming (1643), dekorerades år 1657 af målaren Henrich
Möller, som uppbar 50 daler för »Predikestolen, stofferat sompt nytt och
sompt gammalt medh mit egit silfwer, Ollia och fergor». Jost Schultz åtog
sig år 1659 att med zirater och bilder förse orgelverket, som skulle vara
»iembgådt med orgellwerket i Stora Stadskyrckian om icke någodt bättre»,
hvarför honom lofvades 700 daler och dessutom »en Ähreskänk Etthundra
daler eller dess wärde». Det invigdes år 1662. Om all denna härlighet
erinra nu endast kyrkans räkenskaper.
Den 15 maj 1723 antändes tornet genom blixten, dock utan att kyrkan
för öfrigt erhöll större skada, än att i kyrkorådets protokoll för den 19 maj
kunde antecknas: »Tackade dhe Gud, som nådeligen wid et så farligt
tillfälle förskont kyrckians hwalf ocli Innandömme, så att tlien ännu til
Gudstjensten brukas kunde». Borgmästaren ocli arkitekten Göran Adelcrantz
(öfverintendentens far) anmodades att upprätta ritning till nytt torn och
inkom med två förslag, hvaraf ett »med vacker zirat på, hwilket man
senare applauderade». Det är samma i sitt slag utmärkta midteltorn, hvilket,
börjad t år 1725 men först 10 år därefter afslutadt, än i dag utgör kyrkans
största prydnad. Den södra portalen, med rätta beundrad för vackra
proportioner ocli eleganta detaljer, är en gåfva af öfversten ocli riksrådet Henrik
Fleming (1644).
Under de sista åren liar interiören under arkitekten Möllers
sakförståndiga ledning erhållit en efter vår tids smak för dekorerade ytor och
dämpadt ljus lämpad utstyrsel. De gamla läktarna borttogos ocli i stället
anbringades rikt ornerade, väl utförda läktare af laseradt furuträ. I sin nya
gestalt är kyrkan icke allenast ett smakfullt arkitekturverk, utan därjämte
ett synnerligen betecknande prof på vår tids restaureringskonst.
Klara kyrka. Grundläggningen antages hafva försiggått år 1580.
Bestående af ett enkelt hvälfdt skepp med tresidig korafslutning, liar denna
kyrka, oaktadt senare reparationer, invändigt bibehållit samma anspråkslösa
utseende som den ägde, då den af Johan III öfverlämnades till eftervärlden.
Tornet, en med grofva hörnpelare försedd massiv byggnad, uppfördes först
år 1627 af mäster Thomas Horn från Norrtelje. Det afslutades med en hög
spetsig spira, ocli på dess hörnpelare, så vid som på kyrkoväggarnas
sträf-pelare, voro små kopparklädda spiror anbringade. Den liöga tornspiran
nedblåste år 1717 och förstörde i fallet en del af kyrkotaket, hvilken skada
oförtöfvadt reparerades, men vid den våldsamma eldsvåda, som clen 8 juni
1751 rasade bland husen omkring kyrkan, blef äfven Klara kyrka antänd och
så härjad, att endast murarna återstodo. Yid därefter företagen restaurering,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
