Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 6 GATUREGLERINGEN.
Hurusom staden fick sig donerade liela stadsdelar till bebyggande,
omtalas närmare här nedan. Jämväl åt enskilda brukade dylika upplåtelser
beviljas, såsom då Kristina upplät tomtplatser å Blasieholmen i syfte att
där få uppförda hus, som skulle tagä sig väl ut mot slottet.
Äfven genom andra förmåner befordrades ett ändamålsenligt
bebyggande. Så beviljades år 1585 tullfrihet åt dem, som efter befallning ville
nybygga sina lius, »staden till ära enligt löfte».
Begeringarnas ingripande i reglerings- och byggnadsfrågor förekom
litet emellan, men gick icke alltid, ej ens i äldsta tider, i en för staden
gynnsam riktning. Så må anföras, att, sedan öfverståthållaren år 1655 erhållit
befallning att för beslutad reglering skaffa bort ett lius på Riddarholmen,
under förklaring att regeringen vore sinnad att förnöja ägaren med jämngod
plats eller penningar, detta löfte infriades på det egendomliga sätt, att
betalningen anvisades på stadens tolagsmedel eller, om dessa ej räckte, på
lån, som staden uppmanades taga. Yid ett annat tillfälle, då en tomt vid
Drottninggatan skulle inlösas för en tvärgata till Klara kyrka och en tomtdel
blef öfver efter regleringen, förunnades genom ett kungl, bref af år 1684
denna tomtdel till evärdlig ägo åt grann tomtens ägare, en liögt stående
man. Äfven i andra fall sökte regeringsmakten att få ett. ord med i laget
vid fråga om aftalen för regleringens genomförande, exempelvis genom att
anbefalla tillmötesgående af enskildes begäran att på uppgifna villkor
förvärfva öfverblifna tomtdelar eller att för erbjudet pris få sig stadens eller
andras tomter upplåtna till bebyggande.
Yid återuppbyggandet efter de täta eldsvådor, som på tretton- och
fjortonhundratalen öfvergingo staden mellan broarna, gjordes icke någon ändring
i det äldsta gatusystemet. De i Bjärköarätten förekommande, därifrån till
clen yngre stadslagen i hufvudsak öfverflyttade bestämmelser, att allmänna
gator inom muren ocli utanför skulle vara 8 alnar breda, då de skulle
begagnas af åkande och ridande, samt att olaga byggnader skulle rifvas och
föranleda böter, synas i förening med läget och måtten för de utdelade
byggnadstomterna hafva varit det för byggnadssättet bestämmande, i den
mån dessa föreskrifter verkligen iakttogos. Särskildt märkas de i midten
af fjorton- ocli femtonhundratalen utfärdade kungliga stadgar med förbud
att utan lof bygga västantill utom mur samt påbud, att det där byggda
skulle nedrifvas.
Den från 1500-talet härrörande, äldsta kända plankartan öfver staden
(Pl. 6)\ förvarad i stadsingeniörskontoret, visar, att gränderna så väl öster
ut från Osterlånggatan samt i synnerhet väster ut från Yästerlånggatan
voro flera än för närvarande, att de förstnämnda gränderna utmynnade dels
vid sjön, dels vid strandplatsen ett godt stycke högre upp än i våra dagar,
1 Å detta och de flesta öfriga här nedan omtalade kartaftryck hafva originalens
skalor minskats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
