- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
220

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 6

GATUREGLERINGEN.

samt att från en pnnkt nära Smedje(Västerlång)gatans dåvarande norra
mynning, således på ett ställe, där nu Mynttorget ligger, gick väster ut en
smal gata, som snart böjde af söder ut, nästan jämnlöpande med
Väster-långgatan, ocli ett godt stycke norr oni Tyska brinken mynnade ut i
Korntorget, hvilket således sträckte sig betydligt längre norr ut än nuvarande
Kornhamnstorg.

Ar 1582 funnos på stadsholmen 593 boningshus, däraf 429 af sten och
endast 164 af trä eller korsvirke. Bäst bebyggdt var det inre kvarteret med
169 lius af det förra ocli 18 af det senare slaget, därnäst det västra kvarteret
med 108 sten- ocli 65 trä- eller korsvirkeshus. Af de östra ocli södra kvarteren
hade det förra 77, det senare 75 stenhus. Antalet trä- eller
korsvirkeshus var 51 i det östra ocli 30 i det södra kvarteret. Af mantalsuppgifter
från denna tid kan man sluta sig till, att under århundradet omkring 70
procent af stadsholmens befolkning bodde i de yttre kvarteren.

Det östra kvarteret synes år 1630 icke hafva varit bebyggdt på något
tillfredsställande sätt, hvilket möjligen till en del kan hafva berott på 1625
års stora brand. Gustaf Adolf var åtminstone ej belåten. I ett bref af
den 8 juni 1630 säger han sig hafva förnummit, »det en part uti vår stad
Stockholm, som hafva de förnämbste ocli lägeligaste platzer inne, särdeles
östan till, der staden borde vara zirligast, ocli bäst bygder, både till nytta
ocli prydnat, hafva de somblige korswärcksliuus ocli bodar, somblige snöplige
ocli små steenhuus ocli en delil aldeles ledige och öde». Riksrådsprotokollet
den 30 april 1633 upplyser ock, att i Gustaf Adolfs tid befallts »huru liollas
skulle med byggningen på östre sijdan, och att en stoor oeniglieet nu är, i
thet somblige bygga på 18 alnar, somblige på 14 alnar utlii bredden».

Af en jämförelse mellan förenämnda ocli en i landtmäterikontoret
befintlig, i detta arbete återgifven karta af tyskt ursprung (D. I, fig. 38) angifven
såsom tillhörande år 1626, framgår, att den inre staden ej undergått några
mera genomgripande ändringar under tiden mellan dessa båda kartors
upprättande. Det mest anmärkningsvärda är, att Kornhamnstorg synes hafva
blifvit utvidgadt så väl norr ut fram till Kåkbrinken som öster ut
betydligt närmare Västerlånggatan. A största delen af torget finnas
beteckningar för tillärnade eller utförda bodbyggnader. Det på sådant sätt
betecknade området genomskäres af Tyska blinkens förlängning ocli en
vinkelrätt mot denna löpande gata, motsvarande Stora Nygatan söder 0111
Kåkbrinken. Att denna gatas norra del liar 1625 års brand att tacka för
sin tillkomst, torde man vara berättigad antaga på grund af
riksrådsprotokollet för den 28 september 1627, som förmäler, att åtgärder vidtagits för
»den store gatun, som görs vestan till». Den kallades länge Konungsgatan.
Senare tillkom Lilla Nygatan, hvilken nämnes i en designation af år 1641.
Munkbrogatan liar anlagts i sammanhang med strandens ytterligare utfyllning.
Myntgatan ocli närmaste del af Mynttorget räkna sin tillkomst från slutet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free