- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
221

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 6 GATUREGLERINGEN.



af 1600-talet. Först i vårt århundrade har Mynttorget i sammanhang med
Lejonbackens anläggning erhållit sin nuvarande utsträckning.

Redan långt tillbaka i tiden börjades efter hand bosättningen på
Norr-ocli Södermalm, som ursprungligen voro afsedda till kålgårdar, mulbeten
ocli dylikt. Sedan malmarna icke längre voro utsatta för att ständigt
af-brännas af fienden eller i försvarets tjänst, medgafs deras bebyggande dels
tyst, dels uttryckligt. Det ligger i sakens natur, att ett dylikt bebyggande
ej skedde efter en på förhand uppgjord plan, utan att den ena tomten efter
den andra intogs eller upplåts med lämnande dem emellan af smala ocli
slingrande vägar.

När därefter den tid kom, då stadsholmens otillräcklighet för den
växande befolkningen föranledde malmarnas bebyggande i stor utsträckning,
tog regeringsmakten saken om liand och anbefallde »desseiners» upprättande.
Yid uppdragets fullgörande undveks omsorgsfullt att följa de smala ocli
krokiga vägarna. I stället utlades efter dåtidens begrepp breda gator så, att
hela gatusystemet förde nedåt broarna till den inre staden. En fläkt från
Sveriges stormaktstid blåser oss till mötes från planerna till hufvudstadens
utvidgning ocli förkofran.

Gustaf II Adolf var den, som anbefallde och äfven fastställde de första
planerna för Norr- ocli Södermalm. Därom vittna bland annat flera af
Kristinas bref. Han synes till ocli med hafva godkänt en plan för
bebyggande af den del af Ladugårdslandet, då kalladt Ladugårdsgärdet, som
under lians närmaste efterträdare donerades till staden. Huru dessa Gustaf
Adolfs »desseiner» voro beskaffade, därom har man numera ej någon
bestämd föreställning. Forskarne hafva ännu ej lyckats uppdaga någon
handling med beskrifning på dem eller någon dithörande planritning med
påskrift om fastställelse. De ritningar öfver ifrågavarande regleringar, som
finnas i behåll, afse planerna sådana de blifvit af senare regenter
kompletterade ocli sannolikt äfven i några clelar ändrade. I afseende å en af
dessa ritningar kan dock med skäl ifrågasättas, huruvida den ej härrör
från Gustaf Adolfs tid. Denna i kungl, krigsarkivet förvarade, här aftryckta
ritning (fig. 203) utgöres af en karta öfver Klaratrakten med dess
oregelbundna vägnät oclx öfver detta inlagdt ett nytt gatusystem, i det närmaste
lika med det nuvarande, från och med Tunnel- till och med Mäster
Samuels-gatan, hvarjämte Drottninggatan ocli Klara Norra Kyrkogata utlagts ett, stycke
söder om sistnämnda gata. Antagandet, att här föreligger en på Gustaf
Adolfs befallning utfärdad dessein, stödjer sig därpå, att regleringen omfattar
endast en del af västra Norrmalm, och att benämningen »Stoore Konnungz
Gatun» begagnas för den gata, som i en designation af år 1637 kallas Stora
Drottninggatan.

Under Kristinas regering upptogos och utvecklades hennes faders
planer till reglering af de yttre stadsdelarna. År 1636 infordrades Oluff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free