Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
vara groft ocli stadigt, dock utan mycken stenblandning; men ofvan på
stenläggningen nyttjas finare sand till hoppackning och sammanstötning;
hörandes gatan väl förbindas, och rutorne, som ej få vara större än emellan
3 och 4 alnar i qvadrat med mindre stenar i korsband tillsammans sättas;
hvarefter den nylagda gatan beströs ocli väl sammanstötes.»
I sammanhang härmed skärptes ansvaret för husägaren så väl för
underlåtenhet att låta laga uppkomna bristfälligheter som ock för
oförsvarligt arbete vid gatuläggningens utförande. Angående den ifrågavarande
skyldigheten stadgas, att den skall gälla »så långt af halfva vägens eller
230. Artillerigatan norr ut från Linnégatan.
gatans bredd, som hvars och ens tomt eller hus räcker», men »utaf torg
och andra allmänne platser bör hvar och en därvid boende tomt- eller
husägare låta fylla ocli stenlägga tolf alnar ut ifrån dess lius eller tomt,
och det så långt, som den sig sträcker; Men för det öfriga af torget
eller platsen drager Byggnings Collegium, för stadens räkning, behörig
försorg».
Första gången tuktad eller bearbetad sten omnämnes såsom lämplig
beläggning för Stockholms gator torde vara i ett kungligt bref från Gustaf
III till öfverståthållaren baron Armfelt. I detta bref, hvilket egentligen
handlar om Norrbrobyggnaden, skrifves bland annat: Vid samma tillfälle
vele Vi äfven uppdraga eder att besörja, det ingen annan sten än den
C. J. G. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
