Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
För gator med brantare stigning än 1 : 30 äfvensom i starkt trafikerade
gatnkors begagnas i körbanorna en särskild stensort, som liar kvadratisk
öfveryta (12 cm.) med affasade kanter, livarigenom erhålles ett bättre
fotfäste för dragare, än den vanliga tuktade stenen erbjuder.
Till gångbanor användes en tuktad stensort, hvars längd ocli bredd i
öfverplanet växlar mellan 12 och 22 cm. ocli hvars djup är omkring 15 cm.
Beläggning af gångbanan sker på samma sätt, som liär angifvits för
körbanan; dock erfordras ej samma omsorgsfulla stötning. Genom att med
pikliacka afjämna öfverplanet på nyssnämnda stensort samt mera noggrannt
forma dess kantlinier erhålles ett mycket godt material, men då en
beläggning härmed blir omkring 50 procent dyrare i sin första anläggning än
asfal tering, har den hittills endast blifvit på försök använd på några få ställen.
Asfaltens användning till körbana har stannat vid ett försök, som
gjordes 1876 med komprimerad Yal de Travers å ett mindre stycke af Stora
Nygatan. Då denna beläggning år 1884 befanns utsliten, ersattes den med
tuktad sten. Däremot har asfalten fått rätt stor användning till gångbanor
i de förnämligare trafiklederna. Den första gångbanan med naturlig asfalt
anlades år 1877 framför ett kvarter vid Stora Nygatan. De mest använda
asfaltsorterna hafva varit en blandning af Yal de Travers med Limmer samt
enbart den senare sorten, hvarjämte försök gjorts med enbart Seyssel.
Någon skillnad i hållbarhet eller egenskaper i öfrigt hos de olika slagen
liar icke förmärkts. I gator med liflig trafik har det visat sig, att ett
asfaltlager af 2 cm. tjocklek blifvit utslitet på 10 ä 12 år. Asfaltläggning har
äfven begagnats å saluplatser ocli åkarestationer. Ä de senare har likväl
på de sista åren försök gjorts att begagna gammal, d. v. s. på öfverplanet
sliten tuktad sten, hvarvid fogarna fyllts med asfalt eller en därmed
likartad blandning tillverkad af stenkolstjära. Det torde äfven böra omnämnas,
att med dylik s. k. konstgjord asfalt redan under 1860-talet ett stycke
körbana samt åtskilliga gångbanor ocli smala gränder i staden inom broarna
blefvo belagda, men att dessa försök icke manat till efterföljd.
Cement blandadt med sålladt grus ocli utlagdt på betonbädd i rutor
liar, för att åstadkomma en jämförelse med naturlig asfalt, blifvit på försök
användt i Riddarhusgränden 1892, nämligen å norra delarna af dess gångbanor,
hvilka i öfrigt samtidigt belades med asfalt. Enligt hvad detta försök visat,
är cementbeläggningen lika hållbar mot slitning samt i öfrigt fullt
jämngod med asfalten. Under 1896 liar äfven försök i liten skala gjorts, att
med af cementbeton tillverkade plattor, 50 cm. i kvadrat och 7 cm. tjocka,
belägga gångbanor, hvarvid endast grusbädd användts som underlag.
Trälcubb har hittills blifvit begagnad som körbanebeläggning å några
järnbroar, nämligen järnvägsviadukten i Kungsgatan 1881 ocli Vasabron 1882,
samt å Hamngatan midt för Kungsträdgården, där år 1893 anbringades
dylik beläggning mot det att en husägare bidrog med 5,000 kronor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
