Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
utgjorde den ökade kostnad, hvartill denna beläggning beräknats uppgå
utöfver den för tuktad sten. Dessutom försågs Riddarhusgränden ined
träbeläggning år 1892, i sammanhang med nedläggandet af dubbla spår, på
spårvägsbolagets bekostnad. Beläggningen å Yasabron var genom slitning
och röta förstörd efter 8 år ocli måste förnyas 1891. Riddarhusgränden,
där trafiken är mera sammanträngd, måste till större delen omläggas redan
efter 4 år (1896), hvaremot beläggningen å järnvägs viadukten, med några
smärre reparationer under de senaste åren, ännu bibehåller sig. Metoden
för dessa träbeläggningar har varit den i London och Paris vid nämnda
tider brukliga. Kubben, som anbringats på ett 15 cm. tjockt underlag af
beton, har tillverkats af svensk furu. Före användningen har den
inpreg-nerats med kreosotolja, ocli fogarna mellan kubbraderna hafva fyllts dels
med asfalt, dels med cementbruk. Yid beläggning af den nya
Djurgårdsbron 1897 är afsedt att, till jämförelse med svensk furukubb, delvis använda
ett i London på senare
tid i bruk kommet
australiskt träslag,
Eu-calyptus resinifera.
I sammanhang
härmed må omnämnas,
att gångbanor af
liggande plank erhållit
ganska stor
utsträckning, emedan de visat
sig synnerligen
lämpliga å nya gator, som
måst öppnas för trafik, innan de ännu fått sin rätta profil. Dessa
gångbanor, som alltså äro att anse såsom provisoriska ocli endast förekomma
i nya stadsdelar, ägde likväl vid slutet af år 1895 en sammanräknad längd
af 15,600 meter.
Makadam som gatubeläggning började få användning i medlet af
1860-talet, hvarvid materialets tillverkning hufvudsakligen bedrefs om vintrarna
för att minska då vanligen rådande arbetslöshet. Ar 1877 inköptes för
ändamålet en stenkross, som vid behof användes till år 1885, efter hvilken
tid makadamtillverkningen uteslutande skett för hand.
Till en början användes för makadamiseringen en vält, som genom
belastning med sten vägde omkring fyra ton, ocli hvilken drogs med ett
anspann af 4 till 6 hästar. Först år 1873 inköptes från maskinfirman Aveling
& Porter i England en ångvält om 10 tons. Då makadamiseringen ännu
betraktades som en provisorisk beläggning, ansågs denna maskin till fyllest
i många år. Förhållandena ändrade sig emellertid, och åren 1888, 1890 och
1894 befanns det nödvändigt att inköpa ytterligare trenne ångvältar. Af dessa
Stockholm. II. 18
237. Ångvält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
