Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS HAMN AK, KAJER OCH BROAR. 296
mellan hvilka lastplatser varorna transporterades öfver Järntorget till den
där invid belägna vågen och därefter till fartygen. Egendomlig för hamnen
under denna tid var den s. k. »Kransen», som bestod af dubbla rader med
hammarband sammanbundna pålverk, omgifvande liela Stadsholmen jämte
»Kedjeskär»; troligen först tillkommen för stadens försvar, bibehölls den
sedermera för att ordna hamnrörelsen. Uti pålraderna voro för fartygs
genomförande anbringade större och mindre öppningar, hvilka kunde
tillstängas med bommar och lås.
Under medeltiden, då handeln var beroende af Hansestäderna, utvecklade
sig hamnrörelsen obetydligt, och anordningarna för densamma voro
oförändrade år efter år. Först i början af 1500-talet blef saltsjöbryggan förlängd
till vinkeln vid nuvarande Bomslupstrappan, och två mindre lastbryggor
utbyggdes vid Kornhamn, hvarjämte bomstängslet ej obetydligt inflyttades.
Då handel och sjöfart sedermera alltjämt tilltogo, ökades hamnplatsernas antal
och storlek. Järnvågen flyttades år 1662 från Järntorget till den gamla
stads-grafven i början af Södermalm, hvarvid också lastbryggor anlades så väl åt
Mälaren, midt för Bödelsbacken, som åt Saltsjön vid Östra Slussgatan. Yid
ungefär samma tid erhöll staden drottning Kristinas donationsbref på fyra
»lastadier» vid Helgeandsholmen, ofvan ocli nedan Norrbro, jämte
Bryggeri-holmen till uppförande af slakthus m. m., hvilket senare också utfördes, men
huruvida »lastadierna» användes är ej kändt. År 1733 voro både
Skeppsbron ocli Stadsgården försedda med sammanhängande liamnskoning, äfvenså
Munkbron, hvarjämte å många ställen inom hamnområdet uppstått
lastnings-ocli lossningsplatser, antingen vid därtill byggda mindre träbryggor för ett,
högst två fartyg, eller vid den naturliga stranden. Några år senare, eller
1749, försågs stranden mellan Kornhamn ocli Munkbron med genomgående
liamnskoning ocli erhöll benämningen »Inrikeshamnen», med platser afsedda
för Uppsala-, Örebro-, Köping-, Arboga-, ocli Västerås-fartygen. Järnvågens
lastbro vid Mälaren förlängdes till gamla slussen år 1757 (af
bryggareålder-mannen Birger Fougel); den östra lastbron vid Saltsjön hade redan år 1749
blifvit ombyggd af rådmannen Kjerrman. I början af 1800-talet tillkommo
Riddarliolmshamnen, Blasieholmshamnen med den nya tackjärnsvågen ocli
Sillliofvet, »Inre viken» eller Nybrohamnen samt mellan Stadsgårdshamnen
och Tegelvikshamnen en rad af enskilda hamnbryggor framför
magasinsbyggnaderna utmed stranden.
På senare åren hafva Stockholms kajer ytterligare utvidgats, i mån som
rörelsen i hamnen tilltagit. Deras sammanlagda längd utgjorde år 1852
4,402 m., år 1864 4,776 ni., år 1876 6,105 m. och uppgår nu till 9,680 ni.,
däraf åt Saltsjösidan 6,261 m., nämligen 1,677 m. af sten ocli 4,584 m. af
trä, ocli åt Mälaresidan 3,419 m., nämligen 470 m. af sten ocli 2,949 ni. af
trä. Utaf samtliga nuvarande kajer är V5 hufvudsakligast använd för
persontrafik, ]/5 för blandad person- och godstrafik och 3/s uteslutande för gods-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
