4 (Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

—i STOCKHOLMS INDUSTRI, HANDEL OCH SJÖFART.

torde Sverige ägt en egen utrikes liandelsflotta af omkring ett par liundra
fartyg, hvilka besökte icke blott hamnar ocli handelsplatser vid Östersjöns
kuster, utan äfven Frankrike, Holland och England.

Hvad Stockholm särskildt beträffar, så var dess tillstånd synnerligen
bedröfligt, när Gustaf fick staden i sitt våld. Belägringar, hungersnöd och
Kristiern II:s bödelsyxa hade reducerat de skattdragande hushållens antal
till omkring 300, en mängd hus voro nedrifna, andra stodo alldeles öde,
stadens näringslif var så godt som afstannadt. (Se närmare härom IY:
sid. 88.) Tack vare kraftiga och efter förhållandena afpassade
regeringsåtgärder lyckades emellertid staden snart åter repa sina krafter. Yid slutet
af Gustafs regering var Stockholms näringslif åter jämförelsevis ganska
blomstrande. Sammanlagda värdet af de varor, som år 1559 infördes till
staden, uppgick till 437,235 mark, ocli samma år utskeppades ensamt järn
till ett värde af 214,208 mark. (Jfr. IV: sid. 128 o. f.) Året därpå utgingo
från stadens hamnar omkring fyrtio svenska handelsfartyg till utrikes ort.
Stockholms utrikes handel må möjligtvis något år under medeltiden hafva
varit större, men för visso hade aldrig svenska fartyg då tagit en så
betydande del i fraktfarten som nu. För visso kunde också Stockholm numera,
med hänsyn till borgerskapets öfvervägande nationalitet, med fullare rätt
än förr kallas en svensk stad.

* *

Efter Gustaf Yasas tid kan Stockholms handels och industris historia,
liksom de svenska näringarnas historia i allmänhet, delas i två stora
perioder, hvaraf den ena sträcker sig ända till Oscar I:s regering, den andra
åter där vidtager. Under hela den första perioden upprätthölls i mer eller
mindre förändrad form medeltidens skyddsystem och skråväsen. Först år
1846 upphäfdes skråämbetena, hvarefter en alltigenom friare
näringslagstiftning gör sig gällande, på samma gång som ett allmännare tillgodogörande
af vissa uppfinningar (ångbåtar, järnvägar m. m.) åstadkommer de mest
genomgripande omhvälfningar på hela den materiella kulturens och icke
minst på industriens ocli handelns områden.

Under vår storhetstid, som tillhör den första af nyss urskilda perioder,
uppmuntrades näringarna på bästa sätt i enlighet med tidens skyddsvänliga
ekonomiska och handelspolitiska läror (merkantilsystemet). Skråväsendet
reglerades ocli började tillämpas äfven på handeln. Minuthandlandena
fördelades i societeter efter varornas art, alldeles som handtverkarne voro
grupperade i ämbeten eller gillen. (Om den s. k. handelsparteringen, se
närmare IY: sid. 134 o. f.) Städerna omhuldades på landsbygdens
bekostnad och blefvo sins emellan fördelade i stapelstäder och uppstäder, af
hvilka endast de förra ägde rätt till utrikes handel, en mängd
handelssällskap), s. k. kompanier, instiftades ocli erhöllo monopol på liandel med vissa

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sthlm1897/3/0024.html

		Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen / 4 (1897) Author: Erik Wilhelm Dahlgren Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|