Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 —i STOCKHOLMS INDUSTRI, HANDEL OCH SJÖFART.
Borgerskapet var här, såsom i andra medeltida stadssamhällen, fördeladt
i tvenne hufvudklasser, den ena omfattande köpmän, den andra handtverkare.
Någon storindustri, motsvarande vår tids fabriksväsen, fanns icke till. Några
vattenkvarnar i Norr- och Söderström äro de viktigaste industriella
anläggningar, som omtalas i medeltida handlingar rörande Stockholm. Inom
handtverkares klass urskildes alltefter näringsfångets säregna art skilda
föreningar, hvilka hvar för sig bildade en sluten enhet, som gemenligen kallades
ämbete eller gille. Hvarje sådan förening hade sina särskilda stadgar eller
skrån, som bland annat innehöllo noggranna bestämmelser om villkoren för
nja medlemmars intagande. (Se närmare härom, liksom om medeltidens
skråväsen i allmänhet, afd. IY: sid. 74 o. följ.)
Af de tolf hundra borgare, som lära funnits i Stockholm vid
medeltidens slut, voro långt ifrån alla svenskfödde män. Staden kunde tvärt om
nästan sägas vara en utländsk eller, närmare bestämdt, tysk by. Hanseaterna
tillvällade sig tidigt ett oskäligt handelsvälde i Sverige. Betecknande för
deras stora inflytande är, att allmänna stadslagen till och med föreskref, att
hälften af bisittarne i de svenska stadsstyrelserna skulle vara tyskar. I
Stockholm särskildt hotade det utländska elementet en tid att alldeles taga
öfverhand. De svenskfödde borgarne blefvo rent af tyranniserade
(Käpplingemorden). Bättre vardt det visserligen efter det minnesvärda slaget vid
Brunkeberg, då ett beslut, uppburet af en allmän patriotisk hänförelse,
fattades, hvarigenom den ofvannämnda förödmjukande bestämmelsen i
stadslagen annullerades, men själfva det förhållande, att Sveriges och särskildt
Stockholms näringslif i väsentlig mån hvilade i utländingars händer, kunde
detta beslut dock gifvetvis icke med ens tillintetgöra.
Krossandet af Hansans öfvervälde, hvilket välde väsentligen hade sin
naturliga förklaring i tyskarnes större kapitalstyrka samt öfverlägsna
yrkes-och handelsskicklighet, utgör, såsom bekant, en af Gustaf Vasas många
regeringsbragder. Det är från lians tid Sverige räknar en egen utrikes
handelsflotta. Ocli dock var Sverige aldrig till den grad beroende af
Hanseförbundet som i början af Gustafs regering. Såsom ersättning för den
hjälp hanseaterna lämnade Sverige under befrielsekriget mot Kristiern II,
måste Gustaf bevilja dem de hänsynslösaste privilegier, hvarigenom
Hansestäderna icke allenast erhöllo fullständig tullfrihet vid in- och utförsel af
varor i Sverige, utan ock uteslutande rätt till all handel på Sverige, svenska
köpmän fingo ej drifva handel utomlands med andra än Hansestäderna vid
Östersjöns sydkust, ocli all seglats utom nämnda haf vardt svenska
fartyg-förbjuden.
Genom en klok statskonst, enkannerligen genom gynnande af de med
hanseaterna i handel ocli makt rivaliserande holländarne (jfr. IY: sid. 123
o. f.) och till sist med vapenmakt (grefvefejden) lyckades dock Gustaf,
såsom kändt, befria fosterlandet ur detta nesliga beroende. Yid hans död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
