Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 STOCKHOLMS INDUSTRI, HANDEL OCH SJÖFART.
c
framtrolla en efter tid ocli förhållanden ganska storartad industri- och
handelsrörelse i vårt land, särskildt i hufvudstaden. Att denna var stadd
i framåtskridande bevisas ock därutaf, att invånareantalet hastigt ökades:
det uppgick år 1760 till 69,211 personer.
Från 1765—1766 års riksdag daterar sig, såsom kändt, en viss
tillbakagång i ultraprotektionismens tillämpning i Sverige. Från nämnda riksdag
och intill Oskar I:s regering sträcker sig ett öfvergångsskede, hvarunder de
maktägande, påverkade af nja nationalekonomiska läror, liksom på försök
genomförde en och annan förändring i det af seklers häfd helgade
skyddssystemet, utan att dock företaga något afgörande steg till dettas afskaffande.
Detta vid pass 80-åriga öfvergångsskede är, hvad Stockholm beträffar,
kännetecknadt af ett i ögonen fallande stillastående. Staden förlorade
redan på 1760-talet sitt gamla monopol på den norrländska och finska
handeln, och de båda krigen mot Ryssland (1788—1790 ocli 1808—1809) gjorde
naturligtvis sitt till att hämma stadens utveckling. Folkmängden uppgifves
ännu för år 1840 endast till 84,161 invånare. Stadens handelsflotta, som vid
midten af 1700-talet lär hafva räknat 198 fartyg af omkr. 25,000 tons
total-dräktigliet, höll sig under liela tiden från år 1800 t. o. m. 1820 vid ungefär
34,500 tons dräktighet, gick därefter ända framåt 1830-talets slut
oupphörligen tillbaka, steg därefter något, men räknade år 1846 dock icke flere än
143 fartyg, däraf 122 segelfartyg ocli 21 ångfartyg (hvaraf ett 10-tal dock
voro mindre ångslupar) om tillsammans 20,327 ton. Handtverksindustrien
lefde under brydsamma omständigheter. De facklärcla medlemmarne i
skråämbetena klagade öfverljudt öfver tilltagande fuskeri, d. v. s. yrkesutöfning’
af andra än dem själfva, på samma gång som det vardt allt svårare att
vinna mästerskap. Inom samtliga de yrken, hvilka enligt den i det följande
omnämnda handtverksordningen af år 1846 voro att hänföra till egentliga
handtverk, räknades i Stockholm, såsom af den å sid. 11 intagna siffertablån
närmare kan inhämtas, vid midten af 1700-talet inalles 950 mästare. Detta
antal hade år 1836 endast stigit till 986, ocli tio år senare liade antalet till
och med nedgått till 941. Fabriksindustrien, som vid 1765—66 års riksdag
fråntogs en god del af det rikliga statsunderstöd, densamma förut åtnjutit,
gick brådstörtadt tillbaka. En mängd fabriker, som hittills upprätthållits
genom statens mellankomst, måste upphöra med sin rörelse. Redan år
1800 voro de i Stockholm anställda fabriksarbetarnes antal förminskadt till
mindre än hälften (4,689) af livad det var 1760, ocli fabrikernas
årstillverk-ningsvärde liade nedgått med mer än V3; det utgjorde nämligen s. å. endast
4,416,988 kr. Den en tid så blomstrande väfveriindustrien var i synnerhet
på ohjälplig tillbakagång. Ar 1840 voro allenast 916 väfstolar i verksamhet
(mot 2,131 år 1760), och inom hela stadens textilindustri sysselsattes s. å.
icke mer än 1,674 arbetare (mot 8,097 år 1760). Under tiden gick
emellertid Norrköping, där år 1760 blott 188 väfstolar voro i gång, just på detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
