- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
10

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 —i STOCKHOLMS INDUSTRI, HANDEL OCH SJÖFART.

ända till omkr. 105 mill. kr. belöpa sig på införseln. Under frihetstiden hade
stadens utförsel i allmänhet en betydande »öfverbalans», men
handelsförhållandena hafva sedan dess, såsom synes, radikalt ändrat sig.

Stadens fabriksindustri har också skjutit kraftigt i växt efter den långa
stilleståndsperioden 1765—1846. En allmän öfverblick öfver dess utveckling
erbjuder nedanstående sammanställning af officiella uppgifter därom:

Antal fabriker Antal arbetare [-Tillverkningens-] {+Tillverk- ningens+} värde kronor
År 1840 .................... 591 3,763 6,317,298
» 1860 .................... 320 4,526 12,246,843
» 18701 ................... 314 5,994 18,061,544
» 1880 .................... 302 8,652 27,752,540
1890 .................... 3702 13,122 41,637,351
1895 .................... 424 16,314 55,249,100

Den i ögonen fallande nedgången i fabrikernas antal år 1860 äger sin
förklaring i den omständigheten, att dels 63 år 1840 ännu befintliga
textilfabriker år 1860 icke längre voro i verksamhet, dels flere små
liandtverks-rörelser, som det förra året uppfördes såsom fabriksinrättningar, det senare
året hänfördes till sitt egentliga närings område.

För öfrigt är att märka, att hvarken boktryckerier, ångkvarnar, mejerier
eller större bagerier ingå i de anförda talen. Med inräkning af berörda
industriella anläggningar torde Stockholm vid 1895 års slut hafva ägt omkring
490 fabriker, efter näringsstatistikens sätt att räkna fabrikernas antal, med
omkring 18,700 arbetare ocli ett tillverkningsvärde af fullt upp 65 millioner
kronor.

Men om sålunda storindustrien alltjämt förökat sina arbetskrafter ocli
sin tillverkning, synes däremot den mindre industrien, handtverken, liär
som mångenstädes i världen aftaga i betydelse. Såsom framgår af
nedanstående, efter officiella arkivhandlingar utarbetade tablå rörande de yrken,
som enligt 1846 års handtverks ordning voro att hänföra till egentliga
handtverk, för hvars utöfvande fackprof då ännu skulle vara af nöden, tillväxte
i Stockholm mästarnes liksom handtverksarbetares antal högst betydligt
under de närmaste årtiondena efter skråväsendets upphäfvande. Då under
skråväsendets sista år endast 4,727 personer sysselsattes inom ifrågavarande
yrkesgrenar, uppgick de inom samma yrken arbetandes antal år 1876 till

1 Uppgifterna äro hämtade ur handels- ocli ekonomikollegii originalsammandrag
öfver fabriksindustrien i Stockholm år 1870, hvilka icke fullt öfverensstämma »med
kommunalberättelsen för ifrågavarande år, i hvilken bland annat ölbryggerier och skeppsvarf
uteslutits.

2 Det i kommunalberättelserna angifna antalet ’296 är för lågt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free