Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXIY.
ARBETAREFÖRHÅLLANDEN
AF
GUSTAF AF GEIJERSTAM.
Yid början af år 1897, då dessa rader nedskrifvits, befinner sig
arbetare-världen i Stockholm öfver hufvud i det skede, som är gemensamt för
dess förhållanden öfver hela Europa. De stora frågor, som på basis af förra
århundradets franska revolution växt till en makt allt ifrån medlet af
innevarande sekel, stå ännu olösta, ocli man vet i närvarande stund lika litet,
huru »framtidsstaten» en gång skall komma att gestalta sig, som man öfver
hufvud visste det, när Carl Marx’ läror började eller gåfvo fart åt den
oerhörda arbetarerörelse, hvilken gifvit färg åt hela den senare hälften af
1800-talet. Men hvad som för iakttagaren ter sig som odisputabelt, det är att
äfven i en så anspråklös framställning af fakta som den föreliggande, man
ej kan sluta ögonen till för den stora schismen mellan arbetare och
arbetsgifvare. Ty om också denna i vårt samhälle tagit mildare former än i de
stora kulturcentra, är det dock naturligt, att just de sträfvanden, hvilka
utgått från arbetarne själfva, framför allt bidragit att gifva den nuvarande
perioden dess egentliga karakter.
När vi liär tala om arbetareförhållandena i Stockholm, är det emellertid
gifvet, att endast vissa synpunkter kunna komma att tagas i betraktande.
Detta beror dels därpå, att utrymmet i sig själft i ett arbete sådant som det
föreliggande är ocli måste vara knappt tillmätt. Dels beror det äfven däraf,
att det enda sättet, hvilket härvidlag kan följas, inskränker sig till rena
sakuppgifter. Åtminstone erkänner sig författaren till dessa rader sakna all
förmåga att på det skede af utveckling, som vi nu hunnit, precisera en
bestämd ståndpunkt i den invecklade arbetarefrågan, något som härvidlag ej
heller torde vara nödvändigt.
o *
Det enda, som i rent teoretiskt syfte bör sägas, är, att arbetarerörelsen,
liksom hvarje annan, med åren kommit att ändra karakter, och den »för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
