- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
69

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETAREFÖRHALLANDEN.

69

åt sina arbetare. Som bekant finns det ju många arbetsgifvare inom
skomakareyrket, hvilka hålla egna verkstäder. Men lika vanligt är det, att
arbetaren mottager uppdraget och får utföra det hemma i sin bostad. Man kan
lätt tänka sig, att detta slags arbete, utfördt i en bostad af ett rum och kök
(för att ej tala om eventualiteten ett rum utan kök), ingalunda kan anses
förenligt vare sig med sundhetens eller snygghetens fordringar inom ett hem.
Trefnaden är naturligtvis alldeles tillspillogifven. Denna strejk anordnades
alltså för att rensa luften i hemmen. Den misslyckades emellertid, och i
stället för rätt till verkstäder fingo arbetarne tilläggsbetalning som
godtgörelse för otrefnaden inomhus. Före denna strejk hade emellertid
sko-makeriarbetarnes fackförening hyrt 2 våningar i ett hus och inredt dessa
till verkstäder för sina medlemmar, åt hvilka mot lindrig betalning inrymdes
50 verkstadsplatser. Det visade sig, att detta företag bar sig, och sedermera
hafva några af de större firmorna inom branschen hyrt samma lokal ocli
upplåtit den åt sina egna arbetare.

Som bevis på livad fackföreningarna kunna uträtta, förtjänar
meddelas, att under lock-outen för tobaksarbetarne underhöllos med arbetarnes
egna medel omkring 1,200 personer under en tid af mellan 3 ocli 4 månader.
Detta kostade enligt olika uppgifter 150,000 eller 200,000 kr.

En vidtgående sträfvan att uppnå bättre lefnadsförhållanden är
bygg-nadsarbetarnes sträfvan att uppnå 10-timmars arbetstid i st. f. 12-timmars.
Denna sträfvan började 1889 genom den misslyckade strejk, hvilken murarne
då anordnade. Kom så 1893 öfveringeniör Andrées motion om införande af
maximalarbetsdag, i hvad som rörde stadens arbetare. Mellan 1894 ocli 1896
liar man sedan småningom lyckats att i olika fack bland byggnadsarbetare
genomföra reformen. Så infördes 1895 10-timmars arbetsdag för de arbetare,
som sysselsättas af Stockholms stad, dock med bibehållen timpenning. I
samband härmed förtjänar nämnas, att murarne så småningom lyckats att
utan strejk få upp sin timpenning till 50 öre.

Dessa få exempel visa några drag ur strejkernas historia, men de
berätta ingenting om hvad dessa ofta långvariga strider mellan arbetare och
arbetsgifvare kostat båda parterna. Att man på sista tiden alltmera börjat
tveka att tillgripa strejken som medel att uppnå ett eller annat
önskningsmål bevisar, att de experiment, som gjorts, varit dyrbara, men så länge vi
sakna materialet till en ordnad arbetarestatistik, kunna dylika frågor i det
stora hela endast antydningsvis vidröras.

Det finns emellertid en stor arbetarerörelse, hvilken har en vidare
omfattning, än hvad som kommit fackföreningsrörelsen till del, en rörelse,
hvilken på ett fenomenalt sätt gripit omkring sig, ocli hvilken för närvarande
är den största ocli mäktigaste af alla de rörelser, hvilka sträfvat att samla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free