Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14() % DEN LOKALA SAMFÄRDSELN.
framkörsel för clen vagn, som innan skådespelet är till ända, skulle kunna
framropas. Efter föreställningens slut ropades icke från ingången till
teatern, utan från vagnarna, hvilkas betjäning skreko ut sin respektive
herrskaps namn. Yar herrskapet då ej i ordning, »fick vagnen taga sitt ställe
ytterst bakom filen samt där vänta tills ordningen å nyo kommer», och så
kunde vagnen få fara flere gånger rundt om, ända till dess herrskapet slutligen
svarade på tillrop.
»Skulle», heter det ytterligare i förordningen, »någon olycklig vådeld,
som Gud dock nådeligen afvände, inom Bollhuset under påstående skådespel
uppkomma, ehuru däremot goda anstalter medelst brandredskap i huset äro
vidtagna, må i sådan oförmodad händelse icke något equipage, hvem det
ock tillhöra kunde, vid äfventyr för kusk ocli betjänte att af välden med
bajonetten på stället nedstötas, röra sig ur rummet, förrän tillåtelse därtill genom
allmänt utrop ocli befallning lämnad blifvit, sedan livar ocli en, som ej till
eldens släckande måste kvarblifva, förut utgått, då alla vagnar i tvenne filar
Slottsbacken utför bortkör ocli stadna vid Logården, nedgången vid Lejonen,
Slaktareliusbron eller Norrmalmstorg, sina herrskaper att mottaga efter den
anstalt hvar och en enskildt foga kan, allenast platsen från Storkyrkan ned
till Stenhuggeriet öppen och ledig lämnas.»
Såsom man finner, var liär ordning och skick äfven i förra århundradet.
Man kan åtminstone icke klaga öfver brist på polisförordningar ocli
reglementen. Snarare voro dessa alltför många och alltför ofta upprepade.
Emellertid tillväxte ocli underlättades samfärdseln, om ock hårdt reglerad.
I synnerhet ökades åkdonens antal, då däremot portschäserna, äfven under
den för dem mest gynnsamma tiden, aldrig togo någon riktig fart ocli slutligen
sattes i skräpvrån. Att låta bära sig ansågs i allmänhet för något som vi
nu skulle kalla »snobberi». Till och med Gustaf III tyckes lia förargat sig
öfver, att Armfelt begagnade portscliäs, då lian infann sig på slottet. I B. v.
Schinkels minnen berättas, att »då Armfelt i portscliäs och åtföljd af sin
stora vakt lät bära sig upp på slottet, yttrade konungen, som från ett af
slottsfönstren blef varse det magnifika följet på borggården, till baron Wrede,
som satt bredvid honom: Men hvad är Armfelt för en narr? Han bär sig
ju åt, som vore lian en turkisk pascha».
Med århundradets slut var det ock slut med bärstolarna, ocli
allmänheten anlitade endast hyrvagnar och åkareschäser för färder på stadens gator.
Men dessa fordon voro, hvad snygghet och bekvämlighet beträffar, mycket
underlägsna senare tiders. I synnerhet var åkareschäsen allt annat än behaglig.
Den som ville begagna sig af dessa tvåhjuliga, liögst obekväma, vanligtvis
bjärt gulmålade fordon, fick hålla till godo med att sitta bredvid åkaren,
hvilken ofta var drucken och alltid luktade illa, ej sällan höljd i trasor, grof
i sina uttryck, pockande ocli på allt sätt obehaglig. Dragaren var oekfeå nästan
alltid en utsvulten och orkeslös hästkrake.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
