Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14() % DEN LOKALA SAMFÄRDSELN.
Under sådana förhållanden borde man väl, kunde det tyckas, med glädje
ha hälsat det nya slags fordon, som under namn af omnibus sattes i gång här
i slutet af 1835. Men det försök som gjordes med omnibusen »Försöket»
lyckades icke. Vagnen var för obekväm ocli otillräcklig. Den rymde endast
åtta personer, och afgiften, 8 sk. banko, ansågs för hög för färden mellan
Järntorget ocli Kungsbacken, allra helst som den färden, i anseende till
gatuläggningens bedröfliga skick, gick mycket långsamt. Försöket måste
snart upphöra, och något nytt hördes ej af förrän in på 1850-talet, med
undantag dock af de små omnibusar, som från Gustaf Adolfs torg afgingo
till Djurgården.
Ar 1852 inrättades åter en omnibuslinie mellan Kungsbacken och Staden
mellan broarna samt fick sin ena ändpunkt på Slussplanen, ocli året därefter
öppnades dylik förbindelse mellan sist nämnda plats och norra delen af
Regeringsgatan, liksom en annan mellan Riddarhustorget ocli
Kungsliolms-torg ocli senare en mellan Slussen ocli Ladugårdslandet.
Den, som liöll sig längst af dessa, var linien Kungsbacken—Slussen,
hvilken söder om Norrbro delade sig i en linie åt Stora Nygatan och en
annan åt Skeppsbron, men slutligen måste äfven denna upphöra. Den nya
tiden stod för dörren, och därmed spårvägsinrättningen.
För färder landvägen från Stockholm till andra delar af riket liade
man i lång tid icke annat än enskilda fordon, men därtill anslagna offentliga
synas dock ha kommit i bruk förrän åkeriväsendet hann någon nämnvärd
utveckling inom hufvudstaden, hvarpå de här förut omnämnda »förmännen
och »härbergerarne» äro tillräckliga bevis. Till och med före påbudet om
dessa eller redan år 1591 utkom en förordning, som stadgade, att ej mindre
än fyra gästgifverier skulle inrättas på Norrmalm ocli lika många på den
södra malmen. Detta ansågs dock icke tillräckligt, hvarför förordningen om
»formän» och »härbergerare» tillkom ocli förnyades flere gånger.
I slutet af förra århundradet stadgades, att »den som äskar åkarehästar
till skjuts, skall rekvirera dem sex timmar förut på Packartorget (där en
gästgifvargård var ända intill medlet af vårt århundrade belägen i hörnet af
Smålandsgränd) lios den clär posterade politieuppsyningsmannen, som åligger
att genom Ungbrödeme, hvilka dagligen böra vid Packartorget vara till
hands, om skjutsens anskaffande besörja».
Af de många gästgifvargårdarna i Stockholm återstod slutligen icke
flere än den nyss nämnda, men 1851 inrättades åter en till, nämligen i n:r
64 Hornsgatan. »Diligencer» började dock sin verksamhet redan i början af
1830-talet och täflade åtminstone på vissa sträckor, såsom
Stockholm—Göteborg ocli Stockholm—Upsala, med gästgifvarskjutsen, hvilken likväl ägde
bestånd ända till dess järnvägarna i så väsentlig grad underlättade samfärd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
