- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
159

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14() % DEN LOKALA SAMFÄRDSELN.



stadslinien 1,903, eller en sammanlagd linielängd af 17,122 meter, ocli
räknadt i enkla spår 24,884 meter. Hela sträckan utlagda enkla spår, med
inräkning af öfvergångs- och ingångsspår, utgjorde vid 1896 års slut 27,155
meter.

I den mån spårvägsnätet fullkomnats och driften visat sig lönande,
hafva äfven lättnader beredts i afgiften sålunda, att linier, hvilka förut
utgjordt skilda betalningsdistrikt, förenats till ett sådant. Den viktigaste
anordningen i detta hänseende var upplåtandet år 1880 af den nära 6
kilometer långa Ringlinien för befarande mot en afgift af endast 10 öre. Denna
förmån liar ytterligare utsträckts genom afgiftsfri samtrafik med
Ostermalms-linien sedan april 1882, med båda Kungsholmslinierna sedan oktober 1894

80. Nya spårvägsaktiebolagets stallar vid Roslagsgatan.

samt med Yasastadslinien ocli Kyrkogårdslinien (till Norrtullsgatan) sedan
april 1895.

Under det att sålunda spårvägarna mer och mer utsträcktes i öfriga
stadsdelar, förblef af skäl, som redan äro nämnda, allt vid det gamla på
Södermalm. Men äfven dess tid skulle komma. Med den växande
folkmängden framträdde bristen på samfärdsmedel i de inre ocli mera aflägsna
delarna af Maria och Katarina församlingar allt tydligare, ocli en jämförelse
med förhållandena å Norr var ingalunda ägnad att förtaga detta intryck.
Det var därför icke underligt, att betänkligheterna i fråga om spårvägar
äfven på Söder gåfvo vika för utsikten att åt dylik trafik kunna upplåta
ett så vidsträckt område.

Den 16 juni 1885 erhöllo några enskilda personer genom
stadsfullmäktiges beslut, stadfäst af öfverståthållareämbetet den 7 augusti s. å.,
koncession på fyrtio år att, med uteslutande af andra, på vissa villkor anlägga
ocli trafikera spårvägar å följande fyra linier:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free