Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFON.
99 ’Ii
Blancl de olika sätt, på hvilka ägarne af Bells uppfinning gjorde
densamma fruktbärande, var äfven att på främmande orter för telefondrift
anordna lokala bolag, däri de själfva till dominerande del ingingo. Sålunda
bildades Stockholms Bélltélefonaktiebolag, hvars ordning af regeringen
fastställdes den 13 augusti 1880 ocli hvars ändamål var »att i Stockholm anlägga
ett telefonnät med centralstation ocli att bedrifva den affär, som däraf blir
en följd». Bolagets kapital utgjorde till en början 300,000 kronor, ocli
ökades sedermera till 400,000 kronor.
Yid sitt första framträdande härstädes förde telefonen med sig mycket,
som erinrade om dess amerikanska ursprung. Bellbolaget ej blott
använde uteslutande amerikansk materiel ocli utförde sin anläggning under
ledning af amerikanska teknici, utan arbetade äfven,
som förut antydts, mecl öfvervägande amerikanskt
kapital ocli tillämpade amerikanska affärsprinciper,
hvadan ock dess abonnementspriser voro synnerligen
höga. Dessa utgjorde 160 kronor i Staden inom
broarna, 240 kronor å malmarna, ja till och med 280
kronor i utkanterna däraf, allt för år räknadt.
Rättvisligen bör dock nämnas, att det på alla håll i
utlandet tillgick på samma sätt, ocli än i dag är på
många ställen förhållandet detsamma. Så äro
aboiine-mentsprisen exempelvis för närvarande i Newyork 900
kronor, i London 360 kronor, i Paris 290 kronor (förut
430 kronor) o. s. v.
Bellbolaget började sin trafik i september 1880
med 121 apparater, hvarifrån samtliga ledningar voro
införda till en centralstation i huset n:r 16
Västerlånggatan. Sedermera, då nätet antog större utsträckning,
upptog denna station endast ledningar från
abonnenterna i Staden inom broarna.
Stockholms naturliga belägenhet har alltid, så länge luftledningar
begagnats, gjort det svårt att sammanföra ett större antal telefonlinier från
liela dess område till en enda station. Norrmalm med Östermalm och
Kungsholmen liksom Södermalm erfordrade alltför stora ledningsknippen
för sin förbindelse öfver Norrström eller Slussen med stationen i Staden,
hvarför man nödgades anordna särskilda stationer å malmarna. De äldre
stationernas oförmåga att upptaga ett stort antal ledningar torde äfven hafva
bidragit till en dylik anordnings genomförande. De norra stadsdelarnas
abonnenter erhöllo därför snart sin egen station i n:r 30—32 Norra
Smedjegatan och söderboarne sin i n:r 6 Södermalmstorg. För dessa stationers
förbindande med hufvudstationen och med hvarandra erfordrades endast ett
färre antal ledningar de olika stadsdelarna emellan.
Stockholm. III. 14
100.
Belltelefon-apparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
