- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
210

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

TELEFON.

Telefonnätet tillväxte emellertid jämförelsevis långsamt af det
naturliga skälet, att afgifterna voro så liöga, att endast större affärer ocli mera
förmögna privatpersoner voro i tillfälle att underkasta sig dem. Därjämte
liade telefonen en mera underordnad betydelse såsom kommunikationsmedel,
så länge enhvar från sin apparat endast kunde meddela sig med ett
ringare antal abonnenter. Det är tydligt, att telefonen får ett desto större
värde med ju flera personer och i ju vidare kretsar hvarje abonnent är i
tillfälle att meddela sig. Men detta värde kan endast erhållas genom ett
lågt abonnementspris. Bellbolaget liade sålunda 1883, då ett nytt
telefonbolag härstädes bildades, ej hunnit uppnå högre abonnentsiffra än 1,250,
ocli 1886, clå bolaget under första perioden af sin verksamhet nått kulmen,
var dess abonnentantal endast 1,600.

Yid sidan af detta privata nät anlade kungl, telegrafverket 1881 i
Stockholm ett telefonnät för att förmedla samtal mellan statsdejiartementen
ocli de centrala ämbetsverken. Detta nät, som till en början omfattade 32
apparater, sattes sedan i samtrafik med de enskilda telefonnäten i
hufvudstaden ocli liar på senare åren utvecklats till ett omfattande lokalnät.

I motsats till det af Belltelefonbolagen följda systemet liade redan i
början af 1880-talet i flera af Sveriges smärre städer bildats
telefonförenin-gar, där hvarje delägare bekostade sin linie, apparat ocli andel i
växelstationen samt med en liten årlig afgift bidrog till kostnaden för nätets drift.
Men vid dessa föreningar tog man i de flesta fall så stor hänsyn till det
billiga priset, att nätets byggnad och skötsel ej alltid blef af bästa
beskaffenhet.

En lycklig medelväg mellan de begge ytterligheterna valde utan tvifvel
stiftaren af Stockholms allmänna telefonaktiebolag, civilingeniören H. T.
Cedergren, som alltsedan detta bolags bildande år 1883 varit dess verkställande
direktör.

Det nya bolaget tog till sin uppgift att »jiå så billiga villkor, som mecl
bolagets säkra bestånd äro förenliga, anbringa ocli uppehålla
telefonförbindelse inom Stockholm samt ined andra orter», och på grund häraf
bestämmer äfven bolagsordningen, att större utdelning än 8 procent å
aktiekapitalet ej får äga rum. Aktiekapitalet utgjorde till en början 90,000 kronor
och har, alltefter det bolagets verksamhet vidgats, numera uppbringats till
det tiodubl>la.

Allmänna telefonbolaget lämnade telefonabonnement till betydligt lägre
pris än det gamla bolaget, men på samma gång undvekos, genom den
bestämmanderätt bolaget såsom ägare af nätet liade öfver detsamma, de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free