Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
FÖRLUSTELSER. M. M. 244
Bland offentliga förlustelsedagar räknas sedan gamla tider första maj,
då stockliolmarne firade vårens ankomst eller åtminstone förhoppningarna
om vinterns snara slut. Från långt tillbaka går minnet af huru högt
Stockholms invånare ärade majfesten och huru de utvalde en majgrefve inom
hvar ocli en af stadens korporationer. Benämningen står visserligen icke
i ovillkorlig förbindelse med majmånaden, utan kanske egentligen med det
tyska »Mai», som betyder grönt, i synnerhet vårgrönt, men det har dock
otvifvelaktigt användts äfven på dem, som vid första-majfesten utsågos att
vara ett slags korager. I handtverkeriernas gamla skråordningar finnes
åtskilligt 0111 dessa majgrefvar, hvilka alltid voro skyldiga att bjuda på
gästabud. Men huru länge det bruket fortfor torde ingen nu kunna uppgifva.
Liksom majfesten, fastän under förändrade former, bibehållit sig ända
till vår tid, så kan trefaldighetsafton också berömma sig af lång tillvaro,
nämligen den fest som under aftonen och natten före trefaldighetssöndagen
firats i synnerhet vid Uggelvikskällan ocli ännu till en del där äger rum.
Med föreställningen om denna fest förbinder det nya Stockholm vanligtvis
tanken på råa upptåg, dryckenskap) och blodiga slagsmål, kanske äfven ett
och annat dråp. Det fanns dock en tid, då trefalclighetsfesten betydde något
allvarligt religiöst samt äfven något poetiskt svärmiskt, hvilket den katolska
kyrkan hade tagit i sitt hägn.
Med eller utan kyrkan var trefaldighetsaftonen en stor ocli glad högtid,
som utbildade sig till folkfest, i hvilken äfven stadens högre klasser
deltogo, till dess den slutligen urartade till ett blott profant folknöje. Den
ursprungliga, utan tvifvel från hednatiden härstammande seden att i ljusa
vår- ocli sommarnätter vallfärda till heliga källor hade nog också tillämpats
vid Uggelvikskällan under katolska tiden ocli kanske långt senare, men då
de mera bildade stockholmarne drogo sig tillbaka, förvandlades offret vid
källan till omåttligt förtärande af starka drycker. Råheten tog öfverhand,
och bela vallfärden kom i dåligt rykte. Helt och hållet liar den likväl icke
ännu upphört.
Midsommarfesten med föregående Vöfmarlmad tillhör också Stockholms
gamla högtider i det fria, ocli att denna fest skulle, såsom uppgifvits, lia till
ursprung endast erinran 0111 Gustaf Vasas intåg i Stockholm
midsommarafton 1523, är väl icke troligt, enär det, af bland annat Olaus Magni
skildringar, är bekant, att festen har långt äldre anor. Möjligt är dock, att
befrielseverkets stadfästande genom Stockholms intagande af Gustaf Vasa
bidragit att gifva midsommarfesten ytterligare glans.
Egentligen firar Stockholm numera sin midsommar utom staden, men
löfmarknaden på midsommarafton samt också dagen förut liar i långliga
tider ägt rum inne i staden, först på Munkbrotorget och numera på kajen
nedanför sammanbindningsbanan ocli det nuvarande riksdagshuset. Denna
marknad», där löf ocli blommor jämte leksaker ocli åtskilligt kram hållas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
