- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
245

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRLUSTELSER. M. M.

245

till salu, är i själfva verket en folkfest, liksom åtskilliga andra marknader
i somliga stora städer, t. ex. skinkmarknaden ocli pepparkaksmarknaden
i Paris.

Den var måhända af större betydenhet fordom, men, om man får döma
efter Elias Martins teckning från senare hälften af 1700-talet, så var likväl
löfmarknaden då ej synnerligen talrikt besökt. Nu, liksom förr, går man till
löfmarknaden och köper »lefvande» grönt och blommor och smyckar därmed
handelsbodar, verkstäder och boningsrum samt handlar äfven barntrumpeter
och andra småfolksinstrument, hvilka sedan framkalla lika muntra som
öronskärande ljud i en stor del af staden.

Det fanns en tid, då ångkraften icke var känd och det därför icke var
så lätt för stockholmarne att flytta på sig och byta ut staden mot landet,
ocli de stora vattnen. Då firades midsommardagen i stadens allra närmaste
grannskap, men någon frisk luft ville man dock skaffa sig, vore det ock
endast på ofvan nämnda gärde eller på Vagnsö (Skeppsholmen) ocli sedan
invid »Skanzen» (Kastellholmen), helst dock snart på Valdemarsön
(Djurgården). Där voro nog också folkförlustelser, ocli dessa tillväxte synnerligen
på sistnämnda plats. Till Djurgården förlades slutligen första-maj-firandet,
ocli från ocli med den 26 juli 1829, då Bellmansbysten invigdes, uppstod där
en ny folkfest, Bellmansfesten.

De nämnda festerna tillhöra friluftsliögtider, äfven om midsommar
också är en kyrklig fest, hvilket ej är förhållandet i något annat land. Men
af kyrkans stora högtider firas endast jul samt möjligtvis pingst till någon
del äfven utomhus, den förra i den gamla, numera mycket afsigkomna och
med endast för fattigmans barn beräknade julmarknaden på Stortorget, ocli
på senare tider genom att i synnerhet söndagen före jul vandra genom de
förnämsta gatorna, mest Drottninggatan, Regeringsgatan ocli Västerlånggatan,
ocli betrakta de då rikt upplysta och med industriens alla lockelsemedel
utrustade handelsbodarnas fönsterutställningar. Julhögtiden är för öfrigt
hemmets ocli familjens fest, men pingsthelgen kan locka till förlustelser utom
hus. Påsken firas ej gärna i fria luften, men då är musiktillställningarnas
gyllene tid, ocli konserter, matinéer ocli soaréer täfla om stockholmarnes tid
ocli pengar. Långfredagen är fortfarande »Skapelsens» dag, Haydns stora
musikoratoriums, hvilket liär först uppfördes i Riddarhussalen, därpå i De la
Croix’ salong vid Brunkebergstorg (nu Handtverksföreningens hus) ocli för
närvarande, sedan många år, i Ladugårdslandskyrkan.

Men Stockholm roar sig icke allenast vid de stora högtiderna och vid
folkfesterna. Det älskar förströelser när som helst, i synnerhet efter slutadt
arbete, och har nog alltid haft platser, clar det kunnat vederkvicka sig efter
dagens mödor. Vi lia redan påpekat några af dessa.

I allmänhet voro kålgårdarna lämpliga förlustelseorter ocli främst bland
dem konungens egen, känd åtminstone från början af 1400-talet. Denna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free