Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
FÖRLUSTELSER. M. M. 250
Ehuru förfriskningsställena voro underkastade tämligen sträng uppsikt
ocli reglementerade af en mängd förordningar, gåfvo de dock ofta anledning
till oordningar samt till ett i allmänhet föga regelbundet lefnadssätt. Yid
olika tillfällen utfärdades taxor på de dryckesvaror, som utskänktes, och så
väl öl som vin voro underkastade prof. Så fick t. ex. icke något öl säljas
förrän det liade klarat sig, var utarbetadt och sprundadt. De krögare,
som utskänkte starkare öl, fingo ej sälja det s. k. medelölet, och de som
hade det senare understodo sig icke att lia det förra till utskänkning,
detta lika litet som sämsta sorten. De som betjänade med starkare öl
skulle, heter det i en förordning af 1640, ett »särdeles Tekn med ett
Pass-glaas i tlieras Tafla hafva, men the tliet Medel-öölet hafva, ett Stoop til
kännemärke». Hvilken krögare, som öfverbevisades om att förfalska sitt
öl, skulle straffas som för stöld, mista sitt krögeri »och komma tlier aldrig
me era till».
Tiden för krogars ocli taverners utskänkning på hvardagar ocli
helgdagar var noga bestämd, ocli förordningar i det afseendet följde ofta tätt
på hvarandra, men efterlefdes icke. Så heter det i en »Stockholms stads
ordning» af 1691, att föregående »nyttiga och hälsosamma förordningar
blifva af största delen melir ocli mehr i clen förgätenhet stälde, at dhe icke
allenast öfver den föresatte tijden utan ock mästedehls lieela nätterne skänkia
til Sahlu, gifvandes esomofftast genom ett straffbart oskich occation ocli
tilfälle til en ocli annan olyckelig händelse af Dråp ocli Slagsmålil samt
Brand- och Eldsvådor, förutom synd och annat lastbart väsende, som där
med gemenligen plägar föröfvas».
På grund däraf påbjöds, att. alla, som något »krög- eller skänkerij
antingen i Staden eller på Malmerne bruka», icke skulle drista sig hålla källare
och krogar öppna efter kl. nio på söndagskvällarna eller efter kl. sju på
helgdagsaftnarna. Men om helgdagsordningarna, så äfven de som innehöllo
förbud mot utskänkning under gudstjänsten, slutligen blefvo strängare
iakttagna, tyckes det icke lia varit så noga på vanliga hvardagar.
Om lusten och förmågan att roa sig stått i nära samband med
källare-och utskänkningsställen i allmänhet, så tyckes denna lust ocli förmåga ha
varit större förr än nu, enär s. k. förfriskningsställen voro, i jämförelse med
folkmängden, betydligt talrikare. Jämföra vi förhållandena i vår tid med
dem som rådde i början af sjuttonhundratalet, så finner man, att Stockholm
då med omkring 50,000 invånare liade fyrtiotvå källare, förutom åtskilliga
»tracteurer» och värdshus, under det våra dagars Stockholm med nära
300,000 invånare icke liar flera källare än fyrtiosex eller, 0111 Djurgårdens
medräknas, några och femtio.
Att de egentliga krogarnas antal betydligt minskats, sedan Stockholms
utskänloiingsaktiebolag kom till stånd, är allmänt bekant, men det kan
förtjäna erinras, att då med september månads slut 1877, omedelbart innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
