- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
269

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRLUSTELSER. M. M.

269

skåpet, lyckades ej heller. Nu kom åter en fransk trupp till Stockholm,
och svenska teatern måste åt denna afstå sin skådeplats i Bollhuset.

Fransmännen anlände 1753 och beskrifvas som framstående både på
talscenen och i operan, men länge dröjde det icke förrän man införskref
äfven ett italienskt operasällskap, som stannade här i tio år. Den svenska
teatern förmådde icke uthärda täflan med utländingarne, ty ehuru man förut
visat sig så angelägen om att få en fullkomligt svensk skådebana, var denna
nu ej modern längre, utan den förnäma världen och de bildade klasserna
i allmänhet besökte företrädesvis det franska spektaklet ocli den italienska
operan.

Oaktadt sådana svårigheter samt fastän den svenska komeditruppens
medlemmar förde den uslaste tillvaro, fortforo de dock att spela, än i
Stockholm, än i landsorten, men äfven i hufvudstaden i mycket olämpliga och
rent af eländiga lokaler. Ansökan att få begagna Bollhusteatern de aftnar,
då fransmännen icke spelade där, lämnades utan afseende. Att
skådespelarne likväl icke tröttnade hade till följd att den svenska scenen slutligen
vann seger öfver de utländska teaterföreställningarna i vår hufvudstad, ocli
nämnda scen står därför i tacksamhetsskuld till dem, som under så svåra
motgångar och under så stränga försakelser sökte fullfölja den en gång
utstakade planen, att göra modersmålet hemmastadt på teatertiljorna.

Den verksammaste i det afseendet torde Petter Stenborg hafva varit.
Han ansågs som en af svenska teaterns förnämsta skådespelare, men
nödgades genom teaterns motgångar att en tid afbryta sin konstverksamhet och
skall under ett par år lia hållit krog samt äfven ägnat sig åt andra lika
okonstnärliga sysselsättningar, ända till dess lian åter lyckades beträda
tiljorna ocli bilda ett teatersällskap, att börja med dock i förening med en
lindansare. Petter Stenborgs trupp uppträdde lios trädgårdsmästaren Lindbom
på Träsket (Eriksberg), där den uppförde komedier med marionetter, och
spelade därefter på olika ställen utan marionetter, ända till dess lusthuset i
Humlegården, den bekanta »rotundan», förvandlades till Stenborgs teater,
hvarom allt lämnas utförliga ocli på ihärdiga forskningar stödda meddelanden
i det bidrag till Stockholms teaterhistoria, som under namn af »Stenborgska
skådebanorna» år 1893 utgafs af Johan Flodmark.

Stenborgska teatern i Humlegården öppnades i juli 1773, men redan
ett halft år förut liade Kungl. Operateatern börjat sin verksamhet i Bollhuset
på Slottsbacken. Mångfaldiga svårigheter liade man att öfvervinna, innan
denna lyriska scen kunde komma till stånd, men Gustaf III ansåg, att
bästa sättet för åstadkommande af en fullt värdig svensk scen vore just att
börja med operan, ocli så djärf den åsikten än föreföll, visade den sig likväl
lia skäl för sig.

* *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free