Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
FÖRLUSTELSER M. M. 280
dess gäldande anslog riksdagen 270,000, under det konungen fyllde
återstoden. Ar 1881 förefanns en ny skuld å 292,000 kr., hvilken konungen
också betalade, men teaterns förvaltning flyttades från hofförvaltningen till
finansdepartementet. Detta hjälpte dock icke, ocli så väl vid 1882 som 1884
årens riksdagar beviljades 40,000 kr. särskildt för hvarje gång samt täcktes
bristen med tillsammans 231,000 kr., förutom 70,000 i kostnader för den
reparation, som var nödvändig efter en eldsvåda, som 1882 hade
åstadkommit skador på en del af operahuset.
Yid 1884 års riksdag medgafs, att verksamheten å så väl Stora som
Dramatiska teatern finge fortgå i tre spelår, räknade från den 1 juli 1884,
ocli uppförde riksdagen för sådant ändamål till oförändradt belopp det till
kungl, teatern i då gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget å 60,000 kr.,
dock endast under det villkor, att Stockholms städ under tre år med 50,000
kr. om året deltoge i kostnaden för teatrarnas verksamhet. Stadsfullmäktige
förklarade dock, att de icke ville af kommunens medel lämna sådant bidrag.
Enskilda personer förbundo sig då att för ändamålet före den 1 oktober
under åren 1884, 85 och 86 inbetala ett sammanräknadt belopp af 152,250
kr., ocli stadsfullmäktige beslöto att mottaga dessa medel samt anmälde för
kungl. maj:t, att 50,000 kr. komme att under hvarje af de tre åren ur
stadskassan hållas vederbörande till handa såsom bidrag till kostnaden för
upprätthållandet af de kungl, teatrarnas verksamhet. Kungl. maj:t förklarade
villkoret därigenom vara uppfylldt, i följd hvaraf verksamheten skulle under
närmast följande år fortgå.
Yid 1883 års riksdag hade generalmajor O. M. Björnstjerna väckt
motion om utredning af, bland annat, huruvida annan lokal kunde för kungl.
Stora teatern anskaffas, i fall ny riksdagsbyggnad på teaterns nuvarande
tomt uppfördes. I motionen yttrades härom: »Detta förslag skulle medföra
den väsentliga fördel, att möjligen äfven göra ett slut j)å Kungl, teaterns
nuvarande bekymmer ocli betrygga dess framtid, för hvilket den enda utväg
synes vara att inom en ny lokal bereda densamma större utrymme ocli
platser för tillräckligt många åskådare för att göra företaget lönande.»
Riksdagen ville icke närmare begränsa utredningen af de olika
byggnadsfrågorna, äii att den anhöll, det kungl. maj:t täcktes låta utreda, livar
ocli huru lämplig byggnadsplats eller byggnadsplatser för nytt riksdagshus
ocli nytt riksbankshus kunde beredas, som ock öfriga med omförmälda
byggnadsföretag på ett eller annat sätt sammanhängande frågor.
Däraf föranleddes tillsättandet af den kungl, kommitté, som den 29
november 1884 afgaf sitt betänkande. Under fortgången af kommitténs arbeten
ankom från kungl. maj:t ett bref, hvaruti förklarades, att då både vid 1883
års och närmast föregående riksdagar den tanke uttalats, att Stora teaterns
tomt skulle lämpa sig till riksdags- ocli riksbankshus, samt ock
»teater-tomtens användande för sådant ändamål syntes kunna bereda bättre utsikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
