Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305 STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.
saknas till större delen, och i de djupt under gatornas plan belägna
kvarteren kan man få se folk syssla med plog ocli harf eller inbegripna i andra
landtliga sysselsättningar. Här hafva alltså stad och landsbygd blifvit så
att säga helt ocli hållet hopblandade, men i allmänhet skiljas de båda i
stadens utkanter af en öfvergångszon, hvilken i Stockholm, liksom i andra
storstäder, liar en viss ruskig, föga tilltalande prägel. Naturlig skogväxt
saknas här öfverallt, om vi undantaga några glesa björkdungar i
Arstalun-den; trädgårdar ocli tobaksland med drifbänkar ocli torklador representera
de landtliga yrkena, ocli stadens annalkande ger sig till känna genom en
eller annan liuskoloss, resande sig bland spridda, bofälliga träkåkar.
Egendomliga för vissa trakter af Stockholms utkanter äro de till riktiga berg
upptornade högarna af makadam och de skräpiga stenbrotten med sina små
skjul af brädstumpar och bastmattor, där tidtals i allt annat än glädjande
antal stadens arbetslösa sysselsättas med ett föga produktivt arbete. Blott
på ett ställe är gränsen mellan stad och land fullt utpräglad; det är på det
moderna Östermalm, där de eleganta kvarteren nå fram till stadens
gräns-boulevard, Valhallavägen.
Om det således i allmänhet är svårt eller liart när omöjligt att
fastställa en bestämd skillnad mellan stad och land, så äro svårigheterna icke
mindre, då det gäller att utåt begränsa det område, som man i dagligt
tal plägar beteckna med uttrycket »stadens omgifningar».
Om vi, hvad Stockholm angår, först se till, huruvida några naturliga
gränser kunna uppdragas för det ifrågavarande området, sä kunna vi
näppeligen finna några närmare än dem, hvilka omgifva clen utbuktning på Sveriges
östra kust, som i administrativt hänseende hufvudsakligen motsvaras af
Stockholms län. Från Orskär i norr till Landsort i söder hade vi då mot
öster en gifven gräns i hafvet, ocli mot väster vore det ej svårt att
uppdraga en gränslinie utefter de fjärdar, som skilja Södertörn från det öfriga
Södermanland, ocli vidare genom Södertelje kanal, öfver Björkfjärden, längs
segelleden till Uppsala, öfver Uppsalaslätten och Fyrisåns dalgång.
Uppenbart är dock att, om man under begreppet Stockholms omgifningar ville
draga in ett så stort område, så skulle man gripa alltför långt utöfver de
gränser, som förutsättas af det allmänna språkbruket.
Då vi alltså måste afstå från den geografiska begränsningen, så
återstår att tillse huruvida man ej i den lifligare växelverkan, som lielt naturligt
äger rum mellan ett stadssamhälle och dess omgifningar, kunna finna en
gräns för dessa senare. Hvarje ort, där människor i större antal flockat
sig tillsammans, liar sålunda ett område, hvars ekonomiska centralpunkt
den kan sägas utgöra. Man kan såsom en orts handelsområde beteckna det
större eller mindre stycke land, som på naturliga eller konstgjorda vägar är
Stockholm. III. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
