Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.
företrädesvis dit hän visadt i fråga om varubyte och samfärdsel; man kan i
fråga om en sjöstad tala om dess »uppland» och därmed utmärka en
landsdel, som öfver staden i fråga utför sina produkter i världsmarknaden, och
slutligen kan man i många fall urskilja ett område, hvaraf en
stadsbefolkning är beroende för tillförseln af lifsmedel, hvarifrån den så att säga hämtar
sitt dagliga bröd. Att vi här måste afstå från att betrakta Stockholms
omgifningar från dessa synpunkter är emellertid uppenbart; vi skulle därigenom
ledas in på frågor om Stockholms handels- och samfärdsförliållanden, som
redan i andra afdelningar af detta verk äro behandlade, och vi skulle
se oss försatta i än större bryderi för ämnets begränsning, bland annat
af det skäl att nutidens utvecklade kommunikationer verka därhän, att
gränserna i här ifrågavarande hänseenden snart sagdt dagligen flyttas längre
tillbaka.
Att helt enkelt geometriskt bestämma Stockholms omgifningar, att
placera en passare på stadens centrum ocli uppdraga en cirkel med
exempelvis en mils radie, vore måhända det enklaste sättet att lösa problemet,
men skulle också leda till den största godtyckligheten.
Det återstår oss då ej annat än att återgå till det allmänna
språkbruket och söka tillse, huruvida ej detsamma ger någon ledning för ämnets,
begränsning. Yi torde då ej misstaga oss om vi antaga, att när stadens
invånare tala om »omgifningarna», de därmed förstå den del af den
närliggande landsbygden, till hvilken de lätt och snabbt kunna förflytta sig
och från hvilken de lika hastigt åter kunna uppnå sina liem inom
stadens-hank ocli stör. De flesta torde omedvetet inom »omgifningarna» förlägga
de orter, till hvilka de kunna företaga en utflykt utan att behöfva
tillbringa natten borta. Man »reser» ej till Djurgården, knappast till Lidingön
eller Yaxholm, man »far»; ocli säkert är, att man kan »fara uU äfven till
så pass aflägsna platser som Furusund, Sandhamn och Dalarö, och att när
detta uttryck begagnas, därmed i allmänhet förknippas föreställningen om
en bortavaro af mycket kort varaktighet. Yi ledas häraf till den
föreställningen, att om öfver hufvud en definition skall kunna gifvas åt det
geografiska begreppet »Stockholms omgifningar», så måste vi lägga
kommunikationsförhållandena till grund. Yi vilja närmare bestämma det så: med
Stockholms omgifningar förstås det område, inom hvilket man medelst
nutidens kommunikationer — järnväg, ångbåt och måhända äfven velociped
kan färdas fram ocli tillbaka på dagen, utan att på enkel resa behöfva
använda mer än ett par timmar. Dock är härvid att märka, att vi ej få
räkna staden som utgångspunkt, utan i stället måste gå från periferien mot
centrum, d. v. s. taga hänsyn till de kommunikationer, som göra det
möjligt att efter en färd af angifven längd infinna sig i staden på morgonen
och åter uppnå något landställe före kvällen. Om vi på grund häraf
utlade Stockholms omgifningar på kartan, så skulle framgå ’en högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
